Påhl Ruin: Nu ökar insatserna mot självmorden

Ledare Artikeln publicerades

Självmord är vanligare i Litauen än i något annat land i Europa. Äntligen ökar insatserna för att göra något åt denna nationella tragedi.

Jurgita Vaitkutės fästman tog livet av sig för fyra år sedan, strax före deras bröllop.

- Det kändes skamligt att tala om det. Inte förrän alldeles nyligen berättade jag för mina arbetskamrater vad som verkligen hänt, i flera år sade jag bara att han hade dött. Jag var så rädd för att de skulle döma mig.

Hon tycker inte att vården gav henne något vidare stöd efter katastrofen. Och ingenstans fanns någon anhörigförening dit hon kunde vända sig och tala med andra som drabbats. Nu har hon skapat en sådan förening – landets första - med ett 15-tal andra aktiva.

    - Sakta börjar människor höra av sig till oss, men det är svårt att ta sig ur sitt mörker och söka hjälp. Frågan är så tabubelagd.

    Härom veckan var anhörigföreningen inbjuden till det nybildade statliga centret för självmordsprevention.

    - De verkade lite tafatta och osäkra på vad som rent konkret kan göras för att stoppa självmordsvågen. Men de var intresserade av vår förening och vill gärna att vi får efterföljare.

    Det nybildade centret är ett tecken på att ledande beslutsfattare inser att fler konkreta åtgärder måste till. I sjukvårds- och expertkretsar har frågan diskuterats i många år och en nationell handlingsplan klubbades 2004. Men den implementerades aldrig.

    Siffrorna är egentligen helt overkliga: enligt Världshälsoorganisationen har Litauen världens fjärde högsta självmordsfrekvens (28 dödsfall per 100 000 invånare, att jämföra med världssnittet på drygt 11 dödsfall som också är Sveriges nivå). Litauen sällskapar i toppskiktet med utvecklingsländer som Sri Lanka, Mocambique och Surinam där fattigdomen är den främsta orsaken till självmorden.

    I Litauen steg BNP per invånare från 52 procent av EU-genomsnittet 2004 till över 70 procent idag – den snabbaste utvecklingen bland samtliga nya medlemsländer. Beslutsfattarna hade hoppats att detta skulle leda till en snabb minskning av självmorden, men så har det inte blivit.

    Visst minskade antalet självmord under de ekonomiskt goda åren, men de minskade långsamt. Och framför allt: betydligt långsammare än i grannländerna Lettland och Estland vars självmordstal också hade stigit kraftigt under Sovjettiden liksom under det ekonomiskt besvärliga 1990-talet.

    Så varför sticker Litauen ut i Baltikum? Det finns inga givna svar, men det finns teorier. En bottnar i resultaten från EU-studier om vad som gör människor lyckliga. Litauen skiljer sig från de flesta EU-länder i så måtto att svaren ”kärlek, vänner och familj” kommer lägre än svaren ”pengar och konsumtion”. Möjligen är det tuffare för litauer än för andra européer att leva under hårda ekonomiska villkor om lycka förknippas med materiell framgång.

    En annan tänkbar förklaring till de höga självmordstalen är den relativt utbredda intoleransen – mot människor med en annan sexuell läggning, mot handikappade, ja, mot människor som sticker ut på ett eller annat sätt. Mobbningen i skolorna är omfattande. Vidare finns en brist på tillit, en misstro både mot institutioner och grannar som gör att människor tenderar att inte söka hjälp trots att de behöver det.

    Kriscentra byggdes förvisso upp i början av seklet, men de nådde inte fram till den grupp som behövde dem mest: männen. De står för över 80 procent av självmorden.

    Fakta

    Påhl Ruin

    är journalist och bosatt i Vilnius.

    Visa mer...