Olof Kleberg: I Sverige håller vi tyst om övervakningen

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Glenn Greenwald,Laura Poitras

En frihetsseger – men bara ett litet steg för individers rätt till sitt privatliv.

I USA ersätter nu en Freedom Act, antagen med stor majoritet i USA:s senat, den långtgående Patriot Act som infördes i panik efter flygattentaten den 11 september 2001.

Framgången är att massövervakning av alla amerikaners datatrafik (internet, telefon, sms) blir olaglig. Övervakningen har inte avslöjat några terrorattentat.

Nu måste NSA, den centrala underrättelsetjänsten, gå till domstol för att få ut trafikuppgifter från dataoperatörerna. För att komma åt innehållet krävs särskild domstolsprövning. Domstolens beslut ska bli offentliga, inte som nu hemliga. Kongressen ska varje år få rapport om hur ofta övervakning skett.

Är då detta tillräckligt? Nej, men en vändpunkt, hoppas Edward Snowden själv (New York Times 4/6), visselblåsaren som för två år sedan avslöjade USA:s nätspioneri och tvingade fram Freedom Act. Nej, det ändrar mycket lite, menar däremot Jesselyn Radack, chef för USA:s visselblåsarorganisation, som just mött Sveriges riksdag för kampanjen Stå upp för sanningen (www.standupfortruth. org). Freedom Act berör inte alls USA:s världsomspännande övervakning.

Nästa steg i USA måste bli att avskaffa den uråldriga spionerilagen från 1917 som inte ger plats för visselblåsare. President Obama har missbrukat den och använt den tre gånger fler än alla andra presidenter tillsammans.

Lagom till beslutet om Freedom Act tilldelades Snowden det fina norska Björnstjerne Björnsonpriset för sitt försvar för privat integritet. Förra året fick han det internationella Right Livelihood-priset. Men var finns de svenska prisutdelarna? Svenska Pen, Advokatsamfundet, Civil Rights Defenders, Transparency International? I Sverige råder försiktighet, liksom i lagstiftningen om integritet.

Sverige var genom justitieminister Thomas Bodström, S, pådrivande bakom EU:s integritetskränkande datalagringsdirektiv 2004. Men 2014 slog EU-domstolen fast att det var olagligt och stred mot de mänskliga rättigheterna.

Då hade regeringen Reinfeldt, efter berömvärt motstånd, dock antagit direktivet. Flera data- och teleoperatörer, som Tele 2 och Bahnhof, vill upphäva direktivet i Sverige. Men tänk – just den svenska varianten är rättssäker och väl fungerande! Det påstår utredaren Sten Heckscher och inrikesminister Ygeman är nöjd: de kritiska operatörerna bråkar bara för att få uppmärksamhet.

Kammarrätten i Stockholm är inte så säker. Den har begärt förhandsbesked från EU-domstolen. Man kan hoppas att EU-domstolen ser utan svenska glasögon.

Sverige borde lära av USA: en ny lag som begränsar lagringen, en domstol som granskar alla önskemål att få ut uppgifter (i dag kan myndigheter, främst Polisen, bara beställa fram vad de vill ha), offentliga domslut. Lagen borde omprövas till exempel vart femte år.

Sverige har dåliga integritetslagar. Och otillräckligt skydd för visselblåsare. I stället för att profilera oss med export av underrättelsematerial till USA borde Sverige arbeta för en internationell konvention för medborgarnas digitala rättigheter.

Fakta

Olof kleberg

är frilansskribent och tidigare chefredaktör för Västerbot- tens-Kuriren.

Kleberg har tidigare skrivit på debattsidan i BLT.

Visa mer...