Ogenerad dubbelmoral i alkoholpolitiken
Systembolaget tycker att den billigaste ölen på alkoholmonopolets hyllor är för dyr och för därför en dialog med ölproducenterna om att ta fram en billigare lågprisöl (SR den 27 november).
I dagsläget kostar det billigaste ölet på Systembolaget 8,40 kronor. Det är Åbros Fem Komma Tvåan som har det priset och totalt är det 19 öl på bolagets hyllor som kostar mindre än tio kronor. Men det är alltså för dyrt. Under nästa år är alkoholmonopolistens mål att släppa ut två öl på burk i det fasta sortimentet med ett pris på max 6,90 kronor (Beernews.se den 25 november).
Förvånar det egentligen någon? Efter att Systembolaget gjort svenskarna till storkonsumenter av söta viner i flerlitersförpackningar, gärna med en före detta kändis på etiketten, är det väl bara ett naturligt steg att också sänka priset på lågprisölen.
Hur det hela går ihop med alkoholpolitiken och den politiska retoriken från Systembolaget är däremot inte lätt att förstå. Enligt den ska vi ju ha kvar Systembolaget just på grund av samhällsansvar och det kvalitativa utbudet.
Direkt komiskt blir detta i relation till debatten om gårdsförsäljning, som Systembolaget med näbbar och klor argumenterar emot. Att små vin- och ölproducenter, som Stora Boråkra utanför Karlskrona eller Brygghus 19 i Karlshamn, på plats vid tillverkningsstället ska kunna sälja några dyra flaskor till besökande kunder beskrivs av Systembolaget som ett grundskott mot hela den svenska alkoholpolitiken. Samtidigt tycker alltså Systembolaget att lågprisölen är för dyr...
Förklaringen är cynisk. Systembolaget värnar om sitt eget egenintresse, att kunna behålla sitt detaljhandelsmonopol. Vill svenska folket ha billigare lågprisöl, ge dem då det. Vill de ha sockriga lådviner, ge dem då det. Annars kan ju folk bli missnöjda. Och missnöje vill man inte ha för då kan ju stödet för Systembolagets monopolställning urholkas.
Det intellektuella stödet för detaljhandelsmonopolet är satt i gungning. Nationalekonomen David Sundén konstaterade i en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som kom i våras, följande: ”Det s.k. alkoholmonopolets effektivitet att minska alkoholkonsumtionen utöver vad som är möjligt på en konkurrensutsatt marknad kan även ifrågasättas. Det finns ingen stark evidens för att färre butiker leder till en lägre alkoholkonsumtion. Detta framgår bl.a. av att alkoholkonsumtionen, med få undantag, inte ökat i någon större utsträckning i de flesta av de stater som avskaffat sina alkoholmonopol.” I stället är priset på alkohol en viktig faktor: ”Den högre alkoholkonsumtionen i europeiska länder utan ensamrätt kan dessutom till fullo förklaras av att priset på alkohol är lägre i dessa länder.”
Det var för övrigt forskningsslutsatser som fick Systembolagets VD Magdalena Gerger att kalla rapporten för ”farlig” i ett skandalöst försök att fula ut en erkänd forskare (SvD den 24 juli). Återigen klev egenintresset oblygt fram i öppen dager.
Sverige ska ha en socialt ansvarsfull alkoholpolitik och det går mycket väl att kombinera med att ge små hantverksmässiga producenter större frihet. Att små producenter som tillverkar relativt dyra produkter ska få möjlighet att sälja till en i sammanhanget obetydlig mängd människor skulle hota folkhälsan är fria fantasier. Vad vi däremot inte behöver är ett hycklande Systembolag som lägger krokben för högkvalitativa mathantverkare samtidigt som de själva vill sälja billigare lågprisöl till svenska folket.
