Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ny skatt är plastpåsepopulism

Det är svårt att tolka den nya plastpåseskatten på annat sätt än att regeringen vill dra in så mycket skattepengar som möjligt.
Publicerad 23 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Plastpåsar beskattas extra med start i maj nästa år.
Plastpåsar beskattas extra med start i maj nästa år.Foto: Roald, Berit

Plastpåsarna måste bort från skogar och hav. Ungefär så motiverar regeringen nästa års införande av en punktskatt på plastbärkassar. En normal matkasse kommer att kosta tre kronor mer, och tunna plastpåsar 30 öre mer.

Det är dock högst tveksamt om förslaget får positiva effekter på miljön. Som regeringen själv konstaterar i sin lagrådsremiss beräknas skatten leda till ökad efterfrågan på andra typer av bärkassar, exempelvis i tyg. Dessa måste i sin tur användas betydligt fler gånger – upp till 7 000 gånger för en bomullskasse, enligt danska naturvårdsverket – för att väga upp de ökade resurser som produktionen kräver. Risken för matsvinn ökar också, eftersom färre tunna plastpåsar kan leda till att frukt och grönsaker måste slängas. Regeringen menar att effekten är försumbar, eftersom skatten på tunna plastpåsar är så låg. Men om målet var att få bort plastpåsarna, varför har man i så fall lagt nivån så lågt att effekten uteblir?

Annons

En ledtråd fick man på ett Almedalen-seminarium arrangerat av Svensk Handel i somras. Där sa Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, att plastpåsarna i extremt liten utsträckning skräpar ned i den svenska naturen. Det är en bedömning som regeringen inte delar, men även om miljödepartementet skulle ha rätt har de, som Domeij påpekade, valt en märklig strategi. Man skulle ha kunnat beskatta fossil råvara, kemikalier som man vill minska förekomsten av, eller plast som inte går att återvinna. I stället lägger man en straffskatt på den plast som är absolut enklast att återvinna – och som de facto ofta återvinns –, som inte innehåller några dåliga kemikalier, och som dessutom används för avfallshantering.

Man skjuter helt enkelt så brett som det bara går. Det är svårt att tolka det på något annat sätt än att regeringen vill att skatten ska dra in så mycket pengar som möjligt. För enskilda konsumenter är det i praktiken en skattehöjning på runt 300 kronor om året.

Att staten behöver finansiera sin budget är i och för sig inte så konstigt. Men i så fall borde regeringen vara öppen med syftet. För vilket förtroende har väljarna, och vilken legitimitet får miljö- och klimatpolitiken, när nya skatter säljs in med miljöskäl som inte finns?

Nästa sommar kommer en plastpåse att kosta sju kronor. Ta med en egen påse till affären i stället för att finansiera regeringens miljöpopulism.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons