Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Mattias Svensson: Nu rämnar den narkotikapolitiska Berlinmuren

I Sverige dör rekordmånga missbrukare, utan att narkotikapolitiken blir en valfråga. I omvärlden prövar alltfler länder avkriminalisering och legalisering.
Mattias SvenssonSkicka e-post
Publicerad 15 juni 2018
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
I Kalifornien har det redan uppstått en blomstrande turistindustri kring marijuana efter att delstaten legaliserade bruk och försäljning vid årsskiftet.
I Kalifornien har det redan uppstått en blomstrande turistindustri kring marijuana efter att delstaten legaliserade bruk och försäljning vid årsskiftet.Foto: Richard Vogel

Året är 1988. På valrörelseaffischen poserar en stram men tjusig Bengt Westerberg, folkpartiledarens budskap är: ”Det ska vara förbjudet att knarka.”

Förbudet mot att vara drogpåverkad var den sista byggstenen i den svenska narkotikapolitiska modellen. Ett tydligt brott mot de straffrättsliga principer som dittills gjort halt vid saker som människor gör mot sig själva.

Annons

Då, för 30 år sedan, var narkotikaproblemet som minst, men det politiska intresset som störst. Bara tre procent av svenskarna sade sig ha prövat narkotika (mestadels cannabis), men ännu ett långtgående förbud ansågs vara en valvinnare.

Valåret 2018 är situationen den omvända. I antologin ”Dogmer som dödar” från förra året konstaterar sociologen Börje Olsson att aldrig i modern tid har Sverige varit längre ifrån de narkotikapolitiska målen. Antalet personer med tungt narkotikamissbruk har ökat från uppskattningsvis runt 20 000 till runt 30 000 och narkotikarelaterad dödlighet har på senare år nått rekordhöjder. Narkotikapolitiken syns dock inte på några valaffischer.

I omvärlden händer det desto mer. Vårt grannland Norge har tagit ett uppmärksammat beslut om en ny narkotikapolitisk inriktning där man inte längre vill straffa missbrukare, utan vårda dem. Denna avkriminalisering innebär att det fortfarande är förbjudet att sälja narkotika, men poliser ska inte längre jaga och bötfälla missbrukare.

Inspirationen kommer från Portugal som framgångsrikt styrt om sin politik från straff till vård, med låg andel döda missbrukare, minskad smittspridning och minskad fängelsepopulation som resultat, men utan att bruket ökat mer än i andra länder.

Argumenten för denna skademinimerande politik är inget drogromatiskt flum, utan att minska dödlighet, utanförskap och stigmatisering mot missbrukare.

Andra väljer legalisering. Bara de senaste dagarna har det uppmärksammats att Kanada är på god väg att legalisera marijuana. De politiska församlingarna slutförhandlar förslaget – bråken gäller detaljer som att vissa provinser vill förbjuda hemodling, medan förslaget tillåter fyra plantor.

Amerikanska delstater som Colorado, Washington och från årsskiftet Kalifornien har redan beslutat att legalisera bruk och försäljning av marijuana, i långt fler delstater är det tillåtet och utbrett med medicinskt bruk.

Här är argumenten vanligen att marijuana hör till de mindre skadliga drogerna och samtidigt att en illegal marknad föder organiserad brottslighet. Med legaliseringen har USA sett en växande och dynamisk kommers med nya jobb på landsbygden och inom hantverk och turism, alltmedan skolor fått öronmärkta tillskott från skatter på försäljningen.

Varken avkriminalisering eller legalisering tycks ha lett till någon dramatiskt ökad konsumtion, vissa indikationer finns faktiskt på att konsumtionen bland ungdomar minskar.

Kanske är något på väg att hända också i Sverige. Narkotikapolisföreningen, som hört till den rådande politikens mest benhårda försvarare, medger nu att det varit meningslöst att straffa missbrukare. Omvärldens exempel är relevanta också för oss.

Annons
Annons
Annons
Annons