Niklas Wiklund: Vi missbedömde Ryssland

Ledare Artikeln publicerades

I Sverige har vi svårt att se längre än näsan räcker. Försvaret har gett snabba vinster åt statskassan genom att avveckla del efter del. Nu ser vi vilket misstag som har begåtts, skriver Niklas Wiklund i dagens krönika.

Blekinge är, och har alltid varit ett försvarstungt län. Det är förvisso inte så konstigt då sydkusten är ett av Sveriges fem strategiskt viktiga områden tillsammans med Stockholm, Göteborg, Gotland och övre Norrland. Södra Sverige hade fram till början av 90-talet Warszawapakten som militärt dimensionerande granne på andra sidan Östersjön.

Kvar i dag finns den ryska enklaven Kaliningrad, och den ligger betydligt närmare än man kan tro. Från Utklippan är det exakt 30 mil till Baltijsk, den ryska Östersjömarinens största bas. Det är därför ingen slump att såväl marinen som flygvapnet, vårt skalförsvar, har baserats i södra Sverige.

Men i början av 2000-talet så glömdes dessa strategiska realiteter bort. Vem minns inte försvarsbesluten 2000 och 2004? Muren hade fallit och den ryska krigsmakten ansågs enligt flera bedömare inte längre utgöra något hot. Plötsligt glömdes alla strategiska realiteter, lärdomar från världskrig och ubåtsjakter bort. Försvaret skulle ta en time-out och reformeras. Men resultatet blev istället en massiv förbandsnedläggning som drabbade hela Sverige.

    År 2000 kom nedläggningsbeslutet av KA 2 som en chock. Här utbildades bland annat på kustrobotbatteri och rörligt sjöfrontsartilleri. Ingen hade nog trott att dessa system skulle avvecklas, men så blev det eftersom det inte ansågs passa in i det moderna försvaret som nu istället skulle anpassas mot internationella insatser. Avvecklingen var därmed ett faktum.

    Under arbetet med det efterföljande försvarsbeslutet 2004 var såväl flottans förband i Karlskrona och F 17 i Ronneby nedläggningshotade, till och med uträknade på förhand. Men så blev det inte. En nedläggning hade inneburit en stor förlust av nödvändig försvarsförmåga i södra Sverige. I stället var det tyvärr andra delar av vårt försvar som mycket olyckligt fick stryka på foten i nedläggningspolitikens kölvatten, när pengar skulle sparas.

    Men det skulle snart visa sig att bedömningen av Ryssland var fel. Bara några år efter att våra politiker hade avvecklat huvuddelen av det svenska försvaret så började Ryssland målmedvetet sin militära återuppbyggnad. Men inte ens Rysslands krig i Georgien 2008 fick våra politiker att vakna. Istället blev annekteringen av Krim förra året den stora väckarklockan. Det som för några år sedan var nedläggningshotat hamnade åter igen i fokus. Flygplan baserade på F 17 står idag för huvuddelen av vår incidentberedskap samtidigt som ubåtar och fartyg, dygnet runt, övervakar vår långa kust.

    I samband med det senaste försvarsbeslutet efterfrågades dessutom kustrobotar, och i helgen deklarerade Folkpartiet att man ville anskaffa rörligt kustartilleri. Det vill säga sådant som bland annat KA 2 levererade för 15 år sedan, men som då ansågs vara helt obsolet och avvecklades.

    I Sverige har vi uppenbart svårt att se längre än näsan räcker och jag konstaterar att snabba ekonomiska hemtagningar genom avveckling tyvärr har fått styra vår försvars- och säkerhetspolitik under många år. Det är ytterst bekymmersamt när omvärldsläget nu snabbt försämras.

    Fakta

    Niklas Wiklund

    är örlogskapten i flottan men skriver i egenskap av fri försvarsdebattör. Han har gjort sig känd i sociala medier under den numera i försvarskretsar kända pseudonymen Skipper.

    Visa mer...