Niklas Wiklund: Ingen ände på helikoptereländet

Ledare Artikeln publicerades

Statens hantering av helikopterfrågan under de senaste 10 åren är ingen solskenshistoria. Många är turerna runt avvecklingar, förseningar och upphandlingar.

Att det saknas helikoptrar för ubåtsjakt har nog inte undgått någon. Det blev tydligt för allmänheten i höstas när främmande ubåtar uppträdde på svenskt inre vatten.

Men faktum är att ubåtsjakthelikoptrar har saknats i snart tio år då Försvarsmaktens vertolhelikoptrar (Hkp 4) avvecklades.

Ersättaren, den nya helikoptern NH90 (Hkp 14) beställdes i 18 exemplar redan 2001, men någon sjöoperativ helikopter som kan användas för ubåtsjakt blir inte fullt operativ förrän runt 2020, det vill säga 19 år efter beställning på grund av omfattande förseningar.

Att avveckla Hkp 4 i förtid var alltså inget klokt beslut. Det innebär givetvis ett omfattande förmågeglapp. Dessutom blir enbart fem av de 18 helikoptrarna anpassade för ubåtsjakt vilket är alldeles för få.

Härom veckan kunde vi i SVT Uppdrag Granskning få ta del av ytterligare en pinsam helikopterhistoria. Nämligen en granskning av Sjöfartsverkets upphandling av sjöräddningshelikoptrar som till synes var uppgjord på förhand med meningslösa ”skall-krav” som bara en enda helikoptertyp kunde uppfylla - och med tjänstemän som skickar mail angående upphandlingen från privata hotmail-konton, givetvis inte diarieförda.

Men märkligheterna runt den här upphandlingen startade egentligen långt tidigare, nämligen då Försvarsmakten erbjöd Sjöfartsverket att utan kostnad överta alla helikoptrar av typen Super Puma (Hkp 10).

Det tyckte man från Sjöfartsverkets sida tydligen var en riktigt dålig idé och hävdade att ”det inte är ett möjligt alternativ. En livstidsförlängning skulle bli mycket kostsam och omfattande modifiering skulle krävas jämfört med dagens användning”.

Den här argumentationen från Sjöfartsverkets sida faller dock platt till marken i flera avseenden. För det första anskaffades Hkp 10 för att vara just en sjöräddningshelikopter. Helikoptertypen var den som räddade i särklass flest överlevande i samband med Estoniakatastrofen.

Att det skulle krävas omfattande modifieringar stämmer alltså inte. Dessutom använder Finland samma helikopter för, just det, sjöräddning vilket även det framgick av programmet. Här anser man dessutom att Super Puman är bättre för ändamålet än den helikopter som Sjöfartsverket nu har upphandlat. Argumentation mot att överta Försvarsmaktens Hkp 10 känns således något ihålig.

Det verkar inte finnas någon ände på tokigheter runt helikopterfrågan i Sverige. Men det finns ännu värre saker, nämligen det faktum att det totala antalet helikoptrar i statens regi som vid behov kan genomföra sjöräddningsuppdrag konstant har minskat. Skulle en ny Estoniakatastrof ske idag så är det enbart Sjöfartsverkets sju stycken små helikoptrar som ska göra jobbet eftersom Försvarsmakten inte längre har uppgiften att upprätthålla sjöräddningsberedskap.

Vi har i Sverige en dålig ovana att förtränga historien. I det här fallet spelar man enligt mitt tycke dessutom ett allt för högt spel med människoliv som insats. Man tar sig för pannan.

Fakta

Niklas Wiklund

är örlogskapten i flottan men skriver i egenskap av fri försvarsdebattör. Han har gjort sig känd i sociala medier under pseudonymen Skipper.

Visa mer...