När ska M börja tänka efter, före?

Ledare
Hur hållbart är public service är i sin nuvarande form?
Foto: Jessica Gow/TT
Hur hållbart är public service är i sin nuvarande form?

Nu vill Stockholmsmoderaterna lägga ner de offentligfinansierade medierna. För inte så längesedan röstade Moderaterna ja till public service-skatten.

Under lördagens förbundsstämma röstade Moderaterna i Stockholms län för att lägga ner Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion (SVT den 11 maj), vilket går helt emot rikspartiets tidigare beslut. Den 14 november förra året röstade nämligen Moderaterna för att public service-skatten skulle införas.

Public service vara eller icke vara har debatterats livligt, och länge, och då ofta i relation till andra kommersiella aktörer. Det är naturligtvis orimligt att våra skattepengar går till att konkurrera med andra kanaler, med program som “Sveriges fetaste hundar”, eller för den delen Melodifestivalen. Public service har en otrolig förmån jämfört med andra medier med sina drygt åtta miljarder skattekronor per år. Samtidigt finns ett egenvärde i folkbildning. Public service är viktigt.

Men frågan är bara hur hållbart offentligfinansierade medier är i sin nuvarande form. I förtroendebarometern från 2018 hade andelen personer med förtroende för public service minskat från 60 procent under 2017 till 58 procent under 2018. Men det är framför allt bland väljare från de forna allianspartierna som förtroendet har sjunkit dramatiskt: från 76 procent 2014 till 62 procent 2018 (SVT den 22 mars 2018).

Här finns stor förbättringspotential. Näringslivets Medieinstitut har bland annat visat på flera exempel där ”mannen-på-gatan” har visat sig vara politiskt engagerad åt vänster. I Opinion Live argumenterade en person med etiketten “lärare” mot Jan Björklund (L) i skolfrågor. Läraren visade sig senare vara en vänsterdebattör. I Bagarmossen intervjuades en man med etiketten “boende i Bagarmossen” som senare visade sig vara chef på den vänstervridna organisationen Skiftet (Näringslivets Medieinstitut, 2019). Sådant naggar förtroendet i kanten.

Nyligen beskrev SVT det som en “kontroversiell” analys att påstå att kärnkraften är räddningen för klimatet (vilket är fakta och inte alls borde vara kontroversiellt).

Under rapporteringen om Venezuela har SVT undvikit att prata om orsaken till den ekonomiska krisen. Man har lyft fram Maduro-anhängare som påstått att krisen är oppositionens fel, och rapporterat som att det finns en “delad skuld”. I det uppmärksammade fallet med Skråmobarnen har man fokuserat på snyfthistorier av morfadern men konsekvent utelämnat att mormodern tycks vara en bidragande orsak till den radikaliserade mamman från första början. Och så vidare.

Hanna Stjärne, VD på SVT, har tidigare besvarat kritiken med att “man kan lita på att vi på SVT alltid jobbar för att vara så opartiska som möjligt“ och att “det stärker samhället och demokratin” (Expressen den 16 december 2018). På det viset brukar det dock låta när man befinner sig mitt i åsiktskorridoren. För att “stärka demokratin” är just fria, opartiska medier en grundförutsättning (vilket ju är vad som ifrågasätts).

Kanske är public service i sin nuvarande form passé. Men framför allt behövs en rejäl reform av verksamheten. Frågan är bara varför Moderaterna inte röstade emot det socialdemokratiska förslaget i november 2018? Varför krävde man inte en ordentlig genomlysning av verksamheten då? När ska M börja tänka efter, före?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.