Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Anders Gustafsson: När förnuft och logik tar semester

Den föreslagna höjningen av kemikalieskatten riskerar mellan 200 och 500 arbetstillfällen. Och i takt med att skatten flyttar handel utomlands försvinner miljövinsten på sikt. När ska vi slippa den skadliga symbolpolitiken inom miljöpolitiken?
Anders GustafssonSkicka e-post
Publicerad 21 mars 2019
Anders Gustafsson
Detta är en personligt skriven text i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Kemikalieskatten kostar svenska jobb men har liten miljöstyrande effekt.
Kemikalieskatten kostar svenska jobb men har liten miljöstyrande effekt.Foto: Claudio Bresciani/TT

På Miljöpartiets imitativ infördes 2017 en skatt på elektronik som innehåller vissa kemikalier. Syftet med skatten var att minska konsumtionen av varor som innehåller vissa kemikalier som finns i många hemelektronikprodukter som datorer, tv-spelkonsoler, tv-apparater, mobiltelefoner och vitvaror. Förvisso en lovvärd ambition men ändå väldigt feltänkt.

Redan innan skatten infördes varnade handeln och flera politiker för att kemikalieskatten har liten miljöstyrande effekt samtidigt som priset för svensk elektronikhandel skulle bli högt.

Annons

För vad händer om Sverige som enskilt land gör exempelvis en dator eller en mobiltelefon dyrare? Jo, i en global värld där tysk eller brittisk elektronikhandel bara är ett knapptryck bort på datorn så leder svenska särregler till att arbetstillfällen, tillväxt och handel flyttar utomlands. Och miljö- och hälsoproblemen består.

Det är också otroligt naivt att föreställa sig att globalt standardiserade produkter – som elektronik – ska förändras till följd av att en så pass liten marknad som den svenska inför en beskattning. Detta framförde också Skatteverket redan när kemikalieskatten infördes: ”En skatt på den svenska marknaden har ingen nämnvärd styrande effekt på hur produkterna konstrueras. Skatteverket anser att regleringar på EU-nivå är ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen."

Men trots denna kritik infördes alltså kemikalieskatten. Och föga förvånande visade det sig att kritikerna fick rätt.

Hösten 2018 uppskattade Handelns utredningsinstitut (HUI) att kemikalieskatten lett till mellan 600 och 1 400 färre arbetstillfällen i handeln. Utredningen konstaterade också att ”konsumenterna har således redan inlett en omställning mot en högre andel obeskattad privatimport för att tillgodose sina fortsatta behov av att konsumera elektronikvaror”.

Fick det miljöpartisterna att ge sig? Knappast. Nu är de, som ett resultat av januariöverenskommelsen, i färd med att höja kemikalieskatten med mellan 30 och 40 procent.

På onsdagen varnade företrädare för svensk handel och elektronikbranschen för att en sådan höjning kommer att minska omsättningen i svensk handel med omkring 1,6 miljarder ytterligare (SvD den 20 mars). Utöver att handeln tappar i omsättning prognostiseras ytterligare mellan 200 och 500 personer bli av med jobbet till följd av en höjning. Och privatimporten från utlandet kommer att växa ännu mer. Grattis utlandet till att förnuft och logik har tagit semester på regeringskansliet! Och ni som förlorar jobbet, ni vet vem ni har att skylla.

Om ambitionen är att förändra elektronikprodukterna är det uppenbart att Sverige måste agera på EU-nivå. En marknad med över 500 miljoner konsumenter kan göra skillnad, till skillnad från den i globala sammanhang pyttelilla svenska marknaden.

Miljö- och klimatpolitiken är fylld av skadlig symbolpolitik som innebär samhällsekonomiska förluster för Sverige men som gör väldigt liten skillnad i praktiken. Kemikalieskatten är bara ett exempel i raden. Det är Miljöpartiet i ett nötskal. Handhjärta på det.

Annons
Annons
Annons
Annons