Emma Jaenson: Är det verkligen mer värdegrund som behövs?
I DN anser docent vid Lunds universitet Louise Bringselius att “en metod för att verka för en hållbar förvaltningskultur, med god arbetsmiljö och goda tjänster till medborgare, är aktivt värdegrundsarbete.” Hon menar vidare att “mängden värdegrunder ökar”, och att det i dag finns en rad olika värdegrunder inom offentlig förvaltning. Därför menar hon att den offentliga verksamhetens värdegrund bör utgå från de grundläggande rättsliga principerna (DN den 7 juli).
Vi har i dag en statlig värdegrund, vi har värdegrunder för äldreomsorgen, skolan har en värdegrund, vi har värdegrunder på vår arbetsplats, i fotbollslaget, på skärmsläckaren på datorn och på en tavla i fikarummet. Vissa människor har till och med en “dålig” värdegrund. Zlatan hade exempelvis fel värdegrund när han menade att det inte går att jämföra dam- och herrfotboll, varvid förbundskaptenen Pia Sundhage påpekade att uttalandet “visar på brister i manlig fotbolls värdegrund" (Aftonbladet december 2013).
Men det finns en mängd problem med värdegrunden. Det främsta är kanske att ingen riktigt vet vad en värdegrund egentligen är. Den brukar dock betraktas som en samling övergripande åsikter och värderingar (exempelvis inkludering, professionalism, demokrati och anti-diskriminering) som anses vara rätta, i syfte att påverka vad som bör sägas, skrivas och beslutas. Problemet med värdegrunden är att dess floskler i stort är självklara för en förkrossande majoritet av den svenska befolkningen och således relativt intetsägande. Vem är inte för jämställdhet? Professionalism? Gemenskap? Och vem är det i så fall vi menar att vi måste tvinga in i värdegrunden? Att det förhåller sig på det här viset, visar kanske främst att beslutet att införliva värdegrunden överallt kommer uppifrån och ner. Åsikter som distribueras på detta vis riskerar dock att täppa till den fria tanken.
Ytterligare ett problem med värdegrunden är att du inte behöver ha brutit mot en lag för att råka illa ut. Du kan exempelvis bli sparkad helt enkelt för att du har fel värdegrund.
Men snarare än att fråga vad värdegrunden är, borde vi fråga oss varför samhället har blivit så fixerat vid värdegrunden. Kanske handlar det om att skapa jobb, arbete och inkomster till värdegrundscoacher och myndighetsbyråkrater? Kanske handlar det om att hitta gemensamma nämnare i ett Sverige som blir allt mer polariserat? Kanske handlar det om makt? Värdegrunden är trots allt ett slags kontrollmekanism för att diktera vad människor ska få säga och skriva, genom att precisera vilka värderingar som är godkända och vilka som inte är det. Värdegrunden används för att se till så att anställda, medlemmar eller medborgare inte rör sig utanför det som är tillåtet i tal eller skrift.
Problemet med värdegrunden är att den är så luddig och godtycklig att den kan appliceras på precis allt eller inget. Och är det verkligen mer värdegrund som behövs för att sjukvård, skola och offentlig verksamhet ska bli bättre? Är det inte snarare färre floskler och mer riktigt arbete som behövs?
Rättelse i första stycket: Tidigare stod det att Bringselius vill se en ny värdegrund, om det finns för många. Men i sin debattartikel ifrågasätter Bringselius om det behövs en egen värdegrund för varje offentlig organisation. Hon påpekar att man i stället bör utgå från grundlagarna, som redan summeras i den befintliga statliga värdegrunden och förenar all offentlig verksamhet.
