Mörka inte bensinskattehöjningen

Ledare Artikeln publicerades
STOCKHOLM 2016-05-03Med start på tisdagen börjar omskyltningen av alla Statoil-mackar till det nya namnet Circle K. Första macken i Sverige att byta är tidigare Statoil i Länna.Foto: Erik Nylander / TT / kod 11540
Foto: Erik Nylander/TT
STOCKHOLM 2016-05-03Med start på tisdagen börjar omskyltningen av alla Statoil-mackar till det nya namnet Circle K. Första macken i Sverige att byta är tidigare Statoil i Länna.Foto: Erik Nylander / TT / kod 11540

Skattehöjningar ska inte gömmas undan för att det är bekvämt för politiker att slippa utstå kritik.

Efter årsskiftet är det dags igen, då höjs återigen skatten på bensin och diesel. Skattehöjningen innebär att priset vid pump blir 30 öre högre per liter bensin och 27 öre högre per liter diesel, enligt Expressen (Expressen den 26 december).

Och likt förra årets höjningen har den kommande höjningen inte föregåtts av något aktivt beslut i anslutning till den årliga budgetprövningen i riksdagen. Det förklarar nog att debatten om den stundande skattehöjningen varit närmast obefintlig, trots att den berör så många.

Att det kan gå till så beror på en lagändring som klubbades igenom för några år sedan som innebär att skatten på bensin och diesel höjs automatiskt varje år med inflationen plus två procent.

Det kan låta som en liten höjningen men innebär att bensinskatten kan komma att höjas med 49 procent på 10 år till följd av ränta-på-ränta-effekten, enligt Skattebetalarnas förening.

Att höja skatter på det här sättet hör till ovanligheterna och har fått utstå hård kritik.

En av statens expertmyndigheter, Ekonomistyrningsverket, invände i ett yttrande i anslutning till förslaget att ”Omräkningen med utvecklingen av konsumentpriserna plus 2 procentenheter innebär att indexeringen av skattesatserna inte längre kommer att göras för att bibehålla den beslutade skattenivån. I stället kommer permanenta skattehöjningar, som inte kräver politiska beslut, vara inbyggt i systemet.”

Näringslivets skattedelegation stämde in i Ekonomistyrningsverkets kritik och framförde i ett yttrande till finansdepartementet att ”Det kan starkt ifrågasättas att etablera ett system för automatisk skattehöjning utan att beslut behöver fattas av riksdagen.” Och Skattebetalarnas förening kallar den automatiska skattehöjningen rent ut för odemokratisk.

Varför gör man då på detta viset? Att höja bensinskatten är som bekant inte populärt bland de som är beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop, allra minst bland de som bor på landet där alternativen till bilen är obefintliga. Och med den automatiska skattehöjningen behöver regeringen helt enkelt inte längre lägga fram impopulära skatteförslag och utstå kritik från dem som drabbas. Utan att regeringen gör någonting höjs ju skatten per automatik så fort det blir ett nytt år.

Det kanske är bekvämt för finansminister Magdalena Andersson (S) att slippa bli påmind om att hon flera gånger om har svikit sitt vallöfte inför förra riksdagsvalet om att S inte skulle höja bensinskatten. Men det är inte schysst mot väljarna att försöka gömma undan skattehöjningar för att slippa utstå kritik och slippa ta debatten.

Tycker man som politiker att bensinskatten ska höjas, ja då borde man också vara beredd på att sådana förslag ska behandlas på samma transparenta sätt som alla andra skattehöjningar.