Emma Jaenson: Mobilerna gör oss dummare och olyckligare
Sedan 1930-talet har intelligensen i västvärldens ökat stadigt. Men vid millennieskiftet hände något: intelligenskurvan vände nedåt. Folk blir i dag dummare. Hjärnforskaren Martin Ingvar pekar på ett samband mellan försvagad undervisning, ökat tv-tittandet och försämrade IQ-nivåer: “i de flesta länder kan yngre, välutbildade medborgare mer än den äldre generationen. I Sverige är det tvärtom just nu. Här kan de äldre mer”, påpekar Ingvar genom statistik från PIAAC” (SvD den 30 januari 2018).
Att människor läser allt mindre leder till sämre språkutveckling, vilket i sin tur bidrar till att det abstrakta tänkandet hämmas, vilket påverkar intelligensen. Att läsa är otroligt viktigt.
Problemet är bara att unga läser allt mindre. Gissa anledningen? Ja, mobilerna så klart. I en ny kartläggning som Statens medieråd gjort “Ung och medier 2019” (den 10 september) konstateras att under 2012 läste 23 procent av alla 17-18-åringar dagligen på fritiden. Under 2018 ligger samma siffra på ynka 11 procent. Det är den lägsta nivån av läsning av böcker och tidningar någonsin, meddelas i rapporten.
Bland nioåringar använder 81 procent av mobilen dagligen. Bland 11-åringar ligger siffran på 95 procent. Dessutom tenderar flickor att använda mobilen mer än pojkar. Under 2017 använde 74 procent av flickorna vid 13 års ålder mobilen mer än tre timmar om dagen. Det är hisnande siffror. Och de unga tycks inte heller vara nöjda med detta. De vill använda mobilen färre timmar. Inte nog med att många unga upplever mobbning och hat över internet. Närmare hälften av de mellan 17–18 år tycker att de ägnar för mycket tid åt mobilen. 38 procent av föräldrar med barn i åldern 9–12 år menar att medieanvändningen leder till att barnet inte läser läxor, går och lägger sig eller hjälper till med hushållssysslor. Bland föräldrar till barn mellan 13 och 18 år är siffran än högre: 42 procent.
Det verkar kort sagt inte som att någon är nöjd över dagens hysteriska mobilanvändning: varken föräldrar eller barn (och knappast heller skolan eller samhället i stort). Gissningsvis har dock exakt samma utveckling som skett med barnen även till stor del skett med de vuxna: alltså att mobilen konkurrerar ut annat, som att läsa böcker.
Men inte nog med att vi blir dummare. Den viktigaste aspekten av läsning är kanske framför allt att det är själsligt stimulerande. Läsning är något lustfyllt och eggande för fantasin. Tänk känslan av att gräva ner sig i en bok! Att i timmar följa en händelseutveckling och att allt annat utanför boken försvinner. Denna tid läggs nu i stället i högre grad på korta, ofta stressande meddelanden, spel eller nyheter på en liten datorskärm.
Så vad kan vi göra? Ja, barn tenderar att ta efter sina föräldrar. Läser föräldrarna för sina barn är det sannolikt att barnen själva kommer att läsa. Men viktigast av allt är att skolan prioriterar läsning, inte från en dataskärm, utan läsning av riktiga böcker. Det är katastrof att så många bibliotek har lagts ner. Det är vidare katastrof att skolan i dag satsar mängder av resurser på en “digitaliseringsstrategi”. Fokus måste ligga på läsning av böcker. Läsidealet måste återupprättas i svensk skola. Det gör oss intelligenta, fantasirika och lyckliga.
