Ministern som drog en vals för att slippa dans

Ledare ,
Vad händer om folk får dansa också utan statens tillstånd?
Foto:

Riksdagen beslutade att avskaffa kravet på danstillstånd. Sedan hamnade frågan hos betonghäckarna.

Artikeln publicerades 13 augusti 2017.

Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det var dåvarande inrikesminister Anders Ygemans besked i januari i år, när moderaten Jenny Petersson undrade vad som hände med riksdagens beslut från april 2016 om att avskaffa danstillståndet.

Kravet på danstillstånd har varit med oss ett tag. Från det 1930-tal då Dr Nils Frykman i Nässjö kunde dundra om att "Ju mer offentlig modern dans, desto djupare vi falla som nation betraktad." Genom 1970-talets inställning att dans i skenet av diskotekens blinkande kulörta lampor var så omskakande att man åtminstone inte skulle addera alkoholtillstånd. Fram till i dag då frågan behöver beredas.

Socialdemokratin må ha lämnat forna tiders moralpanik och dansmotstånd, men de har kvar sin grundläggande instinkt att inte släppa någonting fritt som är reglerat. Tänk om utelivet i Sverige blir för roligt och livfullt! Tänk om folk rör sig för mycket!

Så hur går det med beredandet? Den frågan har jag under mitt sommarvikariat (tack för den här tiden) försökt få svar på. Varje vecka har en pressekreterare lovat att återkomma, för att därefter inte göra så. Har någonting gjorts sedan i vintras är det i varje fall ingen i Regeringskansliet som känner till det.

Ygeman drog en vals för att slippa dans. Det är, med statsministerns vokabulär, inte okej. Regeringen har att följa riksdagens beslut, sådan är demokratins beslutsgång.

Jo, jag förstår väl att Ygeman haft annat att göra. Men det har polisen också. Ändå är de satta att hålla efter struntsaker som att bevilja och kontrollera om folk har tillstånd för att dansa.

Också i det perspektivet är regeringens senfärdighet ett bekymmer. I brist på fotarbete och taktkänsla blir staten en svällande koloss.

Det är dags att röra sig nu. Bort med kravet på danstillstånd!