Medborgarskapet ska vara kronan på verket
Som en del av januariavtalet mellan S, MP, C och L har de fyra partierna enats om att det ska krävas ett ”godkänt prov i svenska språket och i grundläggande samhällskunskap” för att kunna få ett svenskt medborgarskap.
Det är inte en dag för tidigt. Det har snart gått 17 år sedan Lars Leijonborg, före detta partiledare för Liberalerna/Folkpartiet, i valrörelsen 2002 lanserade idén som krönte honom till ”lejonkungen”.
Ett språkkrav för medborgarskap är bra av en rad anledningar. Det kan sporra utlänningar som vill bli svenska medborgare att lära sig svenska fortare, och på så sätt förbättra integrationen. Att kunna förstå och göra sig förstådd på svenska är dessutom nödvändigt för att kunna informera sig om sina rättigheter, skyldigheter, om svensk lag och i kontakter med myndigheter och exempelvis sjukvården. För att inte tala om språkets betydelse för att delta i det demokratiska livet: kunna göra egna och självständiga partival och avkräva ansvar av de politiker man lagt sin röst på.
Detta är inte heller något kontroversiellt i internationella sammanhang. Språkkrav och krav om kunskaper om grundläggande samhällskunskaper finns bland annat i våra grannländer Tyskland, Norge, Danmark och Finland.
Men att införa ett språkkrav för medborgarskap räcker inte. Politiken borde gå vidare med än fler konkreta åtgärder för att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Ett svenskt medborgarskap borde, som huvudregel, vara kronan på verket över en lyckad integration.
För vuxna, friska och arbetsföra människor som vill bli svenska medborgare borde det vara ett krav att man försörjer sig själv, och inte försörjs av andra. Så var det också fram till 1974 då kravet på egen försörjning för medborgarskap togs bort ur den svenska medborgarskapslagen.
Samtidigt borde politikerna se till att det finns snabbspår till medborgarskapet för den som lyckas integrera sig snabbt. Den som lärt sig svenska och skaffat sig en egen försörjning borde på så sätt premieras för sina ansträngningar.
Sverige ska vara ett land som är öppet för omvärlden. Ett rikt och fredlig land som Sverige har en moralisk skyldighet att ta sin del av ansvaret för världens flyktingar. Vi ska vara ett öppet land för dem som vill pröva sin lycka här, i form av arbetskraftsinvandring.
Men vår solidaritet och vår tro på en öppen värld måste också hänga ihop med en fungerande integration. Då byggs också ett långsiktigt folkligt stöd för att Sverige ska vara ett land öppet för omvärlden.
Det är givetvis ödets ironi att en socialdemokratisk statsminister blir den som genomför ett språkkrav med tanke på att förslaget fick Göran Persson att skylla Leijonborg för att fiska i ”grumligt vatten”. Men att en socialdemokratisk statsminister blir den som, förhoppningsvis, genomför ett språkkrav för medborgarskap kanske river ett och annat mentalt tankehinder inom socialdemokratin när det gäller att uppvärdera medborgarskapet. ”Gör din plikt, kräv din rätt” var ju trots allt en gammal paroll från just arbetarrörelsen.
