Med globaliseringen, mot brottsligheten

Ledare Artikeln publicerades
I folkhemmets 1980-tal begicks stölder och inbrott av missbrukare och ungdomar på glid, två grupper som i dag begår betydligt färre brott.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
I folkhemmets 1980-tal begicks stölder och inbrott av missbrukare och ungdomar på glid, två grupper som i dag begår betydligt färre brott.

Vi är betydligt bättre fredade mot inbrott och stölder i dag, mycket tack vare globaliseringen.

Ett av höstens dystrare kännetecken är att det blivit en årstid för inbrott och stölder. Mycket av sådan kriminalitet begås numera av utländska stöldligor, och för dem passar höstmörkret utmärkt att operera i. Bara i veckan har polisen varnat för en liga som begår sofistikerade bilstölder i Kronoberg och Blekinge, där utvalda delar som lyktor, airbags och rattar plockas för vidareförsäljning i andra länder. Så fräcka och specialiserade är tjuvarna nuförtiden.

Nu muttrar säkert en och annan läsare vid sitt köksbord något om den jävla globaliseringen och alla utlänningar som kommer hit, det har ju blivit en populär klagovisa i tiden.

Och så är det precis tvärtom! Vi är betydligt bättre fredade mot inbrott och stölder i dag, mycket tack vare globaliseringen.

Denna poäng kan illustreras av hur brottsligheten ändrat karaktär över tid. När våra grannstater blev fria från kommunismen öppnade Sverige tidigt sina gränser och inte minst Blekinge välkomnade resenärer från Polen och de baltiska länderna.

Detta gav upphov till många fördelar, men också problem i form av inbrott och stölder. I en rapport från 2005 (Robert Nilsson ”Sverige – en öppen spelplats för östeuropeiska stöldligor?” Centrum för östeuropeiska studier, Uppsala Universitet, 2005) intervjuas poliser från Blekinge om hur brottsligheten utvecklats.

Brottsligheten på 1990-talet var så kallade ”fattigdomsbrott”. Unga män från nedgångna industristäder som Kaunas i södra Litauen satte sig i en skruttig bil, åkte till Sverige via hamnarna i Karlshamn och Karlskrona och gjorde sedan planlösa inbrott där hus och bilar länsades på så gott som allt.

Den sortens brottslighet hade sin topp redan före millennieskiftet. Redan 2005 kom tjuvarna väsentligen från länder utanför EU, ofta gamla sovjetrepubliker. Kring millennieskiftet hade nämligen de baltiska länderna genom ambitiösa reformer och handel fått fart på sin ekonomi, och de kan numera dessutom som EU-medlemmar komma och ta vanliga jobb i Sverige. Globalisering och liberala reformer har förpassat ”fattigdomsbrotten” i vår närhet till historien. Det har gjort Sverige både tryggare och rikare. Ju fler länder som kan göra samma resa, desto tryggare blir världen.

Ligorna är i dag tvungna att specialisera sig för att få ekonomi i resor och stölder, men alltför många har dessvärre lyckats hitta olika nischer. För att möta detta krävs polisinsatser. Också här är internationellt samarbete svaret, inte isolering. Vi kan lära av våra grannar, för i Norge och Finland har den här sortens brottslighet minskats på 2000-talet, och inom EU delas information för att mota ligorna.

För den som längtar tillbaka bör nämnas att det begicks ännu fler inbrott på 1980-talet, före globaliseringen. Bilstölder och inbrott har också en starkt minskande trend på grund av teknisk utveckling. I folkhemmets 1980-tal begicks stölder och inbrott av missbrukare och ungdomar på glid, två grupper som i dag begår betydligt färre brott.

Just det. Vi medelålders och äldre svenskar, som nu sitter vid våra köksbord och förbannar utlänningar och att allt inte är som förr, var som generationer betraktat betydligt mer benägna att stjäla och begå inbrott i vår ungdom, än de som är unga i dag. Dagens unga är säkert fullt upptagna av någon importerad teknisk pryl, vars komponenter tillverkats i Asien. Ännu en del av globaliseringen som gjort oss tryggare.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.