Med 270 mil kust behöver vi fler än sju ytstridsfartyg

Ledare

Enligt uppgifter som läckt ut om försvarsberedningens slutrapport förefaller det inte finnas några planer på att anskaffa några nya fartyg överhuvudtaget. Givet vår 270 mil långa kust samt de uppgifter marinen förväntas lösa är det ett odiskutabelt faktum att det är för få fartyg. Försvarspolitikerna kan inte glömma bort marinen. Om Sverige ska kunna försvaras.

Om två månader överlämnar försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen. En rapport som kommer att utgöra grunden för ett nytt försvarsbeslut och ge Försvarsmakten en planeringsinriktning för åren bortom 2020. I praktiken handlar det om hur vårt svenska försvar ska utformas för att kunna möta ett allt mer osäkert och instabilt läge i vårt omedelbara närområde.

De signaler som har kommit ut från beredningens arbete gör dock gällande att det trots tidigare aviseringar om stora tillskott ändå kommer att bli en kamp om ekonomin. För som vanligt när det gäller försvar och säkerhet så verkar det åter igen handla om att anpassa försvarsbehoven efter storleken på kassakistan, trots att logiken i stället borde vara att betala för det försvar Sverige behöver.

Detta blev extra tydligt i onsdags då försvarsminister Peter Hultqvist (S), i ett mycket sent skede, gav försvarsberedningen en tilläggsanvisning som inte kan tolkas på annat sätt än att regeringen vill säkerställa att försvarsutgifterna ska hållas nere. En anvisning som såväl moderater som liberaler redan har riktat stark kritik mot, då man menar att försvarsberedningen i första hand ska omhänderta och beskriva de faktiska försvarsbehoven.

För marinen skulle en reducering av de tidigare kommunicerade ekonomiska ambitionerna bli extra besvärlig. Detta mot bakgrund av de uppgifter som Dagens Nyheter för några veckor sedan publicerade rörande försvarsberedningens prioriteringar. Där fanns en rad nödvändiga satsningar på Försvarsmakten som helhet, men ur ett marint perspektiv så ser det dessvärre inte särskilt bra ut. Ska man tro på dessa uppgifter förefaller det inte finnas några planer på att anskaffa några nya fartyg överhuvudtaget. Detta trots att marinen har ett omfattande behov av att ersätta gamla fartyg såväl som att utöka numerären av framför allt ytstridsfartyg.

Marinens ytstridsfartyg löser dagligen uppgifter med att övervaka vårt svenska territorium. Samma fartyg ska vid ökade spänningar och incidenter i fredstid kunna skydda vår sjöfart och hantera undervattenskränkningar, och i krig ytterst försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

I dag förfogar Sverige över sju stycken kvalificerade ytstridsfartyg. Givet vår 270 mil långa kust samt de uppgifter marinen förväntas lösa, sannolikt även på båda sidorna av Sverige, är det ett odiskutabelt faktum att det är för få fartyg. Som jämförelse förfogade marinen så sent som under inledningen av 00-talet över ett 30-tal ytstridsfartyg, och då var läget i Östersjöområdet inte tillnärmelsevis så problematiskt och spänt som det är i dag. Marinen utgör tillsammans med flygvapnet den tröskel som primärt syftar till att hålla en konflikt borta från svenskt territorium, och om det inte lyckas, se till att förbättra oddsen för vår svenska armé i det fallet kriget skulle komma hela vägen till Sverige och våra befolkningscentra.

Under Almedalsveckan 2012 meddelade dåvarande ÖB Sverker Göranson att han skulle tvingas avveckla en hel försvarsgren om han inte fick mer pengar. Nu är läget inte så illa längre, och mer pengar ser trots allt ut att vara på väg in. Men faktum är, om det kommande försvarsbeslutet inte omfattar någon omsättning eller utökning av fartyg, så kan vi i framtiden stå inför en situation med en flotta som enbart består av en handfull ubåtar och inte så mycket mer. Det vore givetvis olyckligt för marinen, men än mer olyckligt för Sverige som därmed i praktiken inte kommer att ha alla de nödvändiga säkerhetspolitiska verktygen i enlighet med vad svenska folket förväntar sig.

Om tre år, närmare bestämt år 2022, firar marinen 500 år. Detta mot bakgrund av att vår svenska flotta bildades genom att Gustav Vasa köpte tio stycken skepp från Tyskland som anlände till Sverige den 5 juni 1522. Dessa tio fartyg utgjorde således dåtidens ytstridsfartyg. 500 år senare så riskerar nu numerären av ytstridsfartyg vara färre än när flottan bildades. Det är en ordning som är orimlig givet omvärldsläget och som snarast måste åtgärdas. För Sveriges skull.

Niklas Wiklund

Är försvarsdebattör och fristående krönikör på BLT:s ledarsida

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.