Lukasjenka och Putin har bytt roller

Ledare Artikeln publicerades

Vitrysslands president Alexander Lukasjenka kommer att återväljas denna vecka. Men någon vidare balanskonstnär mellan Ryssland och EU är han inte.

Vitrysslands presidentval den 11 oktober utspelar sig i ett nytt geopolitiskt läge. Sedan förra valet för fem år sedan har Ryssland annekterat Krim och bidragit till striderna i östra Ukraina, vilket har gett Lukasjenka en roll som fredsmäklare – något som få hade kunnat föreställa sig.

Han blev ju en paria hela västvärlden 2010, då han på valnatten slog ner på oppositionen med 700 fängslade som följd. EU och USA införde sanktioner och epitetet Europas sista diktator stod sig starkare än någonsin.

Så låter det inte längre. I somras lättade EU på sanktionerna och det finns förhoppningar om ytterligare islossning efter att regimen i augusti släppte sex politiska fångar, bland annat den tidigare presidentkandidaten Mikola Statkevitj.

    I valrörelsen har Lukasjenka låtit oppositionens kandidater hålla stormöten och samla underskrifter. I den statliga TV:n får presidenten förvisso en omfattande och positiv uppmärksamhet, men till skillnad från tidigare presenteras hans politiska motståndare på ett neutralt sätt.

    Lite hårddraget kan man säga att Lukasjenka och Putin har bytt roller. Nu är det Putin som visar tydliga diktatoriska drag, som fängslar oppositionella och som stoppar alla försök till fredliga protester.

    Det är inte Lukasjenkas mindre diktatoriska stil som kommer att ge honom segern. Han vinner för att oppositionen är splittrad och profillös. Och för att vitryssarna för allt i världen vill undvika det kaos som drabbat Ukraina. Många tror att Lukasjenka är bäst lämpad för att garantera fred och stabilitet.

    Å ena sidan gynnas alltså presidenten av konflikten mellan Ryssland och Ukraina, å andra sidan medför den åtminstone två centrala problem för honom och regimen. För det första har konflikten bidragit till Rysslands växande ekonomiska problem som i sin tur har en direkt påverkan på Vitryssland eftersom landet är så ekonomiskt beroende av Ryssland.

    Vitryssland har genom åren fått ett omfattande ekonomisk stöd från Ryssland – främst genom billig gas och olja – och den ryska marknaden har varit helt central för vitryska exportföretag. Nu minskar stödet från Ryssland och ryska kunder har inte längre samma möjligheter att köpa vitryska varor.

    Vitryssland drabbas också av Ukraina-konflikten på det säkerhetspolitiska området. Lukasjenkas försök att agera fredsmäklare blir till en chimär när det nyligen stod klart att Ryssland ska få bygga en flygbas i Vitryssland. Ryssarna har redan en radaranläggning i landet.

    Min vän Volya Zaitsava, ung tolk och översättare i Minsk, suckar tungt när jag kontaktar henne inför valet.

    – Jag vill inte att mitt land ska delta i någon annans krig.

    Hon tänker inte rösta, ser ingen poäng med det. Hon vet att banden med Ryssland är det som avgör landets framtid, alla andra faktorer bleknar i jämförelse.

    – Den dag Ryssland blir demokratiskt kan vi hoppas på en ljusare framtid. Men jag ser inte den dagen komma.

    Fakta

    Påhl Ruin

    är journalist och bosatt i Vilnius

    Visa mer...