Låt inte de kränkta diktera villkoren på arbetsplatsen

Ledare Artikeln publicerades
Ulf Kristerssons (M) förslag att se över diskrimineringslagstiftningen är välkommet.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ulf Kristerssons (M) förslag att se över diskrimineringslagstiftningen är välkommet.

Arbetsgivare ska ha rätt att anställa den person de anser är mest lämpad för tjänsten och inte behöva ge efter för individuella krav.

Vi lever i individualismens tid. Trenden går genom hela samhället. I skolan är undervisningen elevanpassad. På middagen ska det vara vegan- och glutenfritt. I en nyligen uppseendeväckande dom från Arbetsdomstolen ska även arbetsgivare ge efter för enskilda krav hos personer som upplevt sig diskriminerade på grund av sin religiösa tro.

Men nu vill Moderaterna se över diskrimineringslagstiftningen. Ulf Kristersson (M) menade i Ekot att ”Det kan inte vara konsekvensfritt att leva på ett sätt som väldigt många människor anser är avvikande” (Sveriges Radio den 3 september). Förslaget, beskrivet i programmet ”Ja, ska vara ett ja” kommer efter Arbetsdomstolens dom där ett företag nyligen avbröt en rekrytering av en kvinna efter att hon inte ville skaka hand men den manliga chefen på grund av religiösa skäl. Kvinnan fick rätt. Och skadestånd. För att ha diskriminerat en man.

Clas Lundstedt från DO hävdade efter domen att ”Såklart är det rimligt att en arbetsgivare kräver att de anställda ska behandla kollegerna lika, men man måste kunna hälsa på olika sätt”.

Uttalandet är mycket märkligt. Att peka på likabehandling, och samtidigt vurma för särrättigheter är uppenbart motsägelsefullt. Vad DO:s dom visar är att alla faktiskt inte alls, enligt den nuvarande tolkningen av lagstiftningen, bör behandlas lika eller för den delen jämställt på arbetsplatsen. Ifall du har specifika religiösa preferenser kan du kräva särrättigheter.

Det är orimligt. Att arbetsgivare ska få anställa vem de anser är mest lämpad säger sig självt. Och att inte anställa någon som vägrar anpassa sig efter arbetsplatsens regler är fullt rimligt. Vuxna människor får klä sig hur de vill, tillbe vilken gud de vill och äta vilken mat de vill. Men att kräva att alla andra ska dansa efter samma pipa är ingen rättighet.

Sägas ska dock att diskriminering på grund av funktionsnedsättning, etnicitet eller kön är ett reellt problem för många. Sin etnicitet, funktionsnedsättning eller kön går inte att ändra på. Det är beständigt. Att utöva sin religiösa tro är däremot ett val människor gör. Det är kort och gott inget man kan kräva att arbetsgivaren eller samhället ska behöva ta hänsyn till.

Samtidigt bör arbetsgivare givetvis inte kunna utestänga hela grupper från en arbetsplats på grund av deras religiösa tillhörighet. Men att vissa diskrimineras rättfärdigar inte ännu mer orättvisa genom särrättigheter för enskilda personer.

Vår nuvarande diskrimineringslagstiftning går stick i stäv med principen om likabehandling. Regeln måste vara att personen som söker ett jobb anpassar sig efter kraven som ställs på tjänsten och arbetsplatsen, och att arbetsgivare har rätt att neka en person anställning som inte uppfyller kraven. Enskilda individers religiösa krav kan inte styra över medarbetarkollektivet.

Moderaternas förslag om att se över lagstiftningen är välkommen. Låt inte de lättkränkta diktera villkoren i samhället.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.