Låt barnen leka på förskolan

Ledare Artikeln publicerades
Dags att sätta sig i skolbänken!
Foto: NTB
Dags att sätta sig i skolbänken!

I en ny läroplan för förskolan står inskrivet att barn ska ”undervisas” och ”utbildas”. Men barn bör få leka, inte plugga. Studier visar dessutom att undervisning för förskolebarn inte genererar några långsiktigt positiva effekter.

Förskolan har fått ett nytt uppdrag, och en ny läroplan (Lpfö18). I läroplanen, som träder i kraft i juli sommar, finns en hel del förändringar, men den främsta, och kanske mest uppmärksammade förändringen är det ökade fokuset på “undervisning” och “utbildning”. Barn i åldern 1 -5 kan nu exempelvis erbjudas undervisning för att “aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen”.

Frågan är vad som har föranlett att treåring plötsligt ska börja plugga? Att de ska skolas i hållbar utveckling? Enligt regeringen handlar det om ojämlikheten. Barn med olika socioekonomiska bakgrund har inte samma förutsättningar i förskolan: “En bra förskola är grunden för ett jämlikt skolsystem. Men Skolinspektionens kvalitetsgranskningar visar att det finns stora skillnader i hur landets förskolor tar sig an arbetet med den pedagogiska kvaliteten.”

Naturligtvis vill vi att alla barn ska ha samma grundförutsättningar. Där har förskolan en viktig roll. Tack vare förskolan har alla barn, oavsett bakgrund, möjlighet att leka och lära sig att umgås med andra barn. Men nu tycks regeringen vilja kompensera de sämre förutsättningar ytterligare med mer “undervisning” för att rätta till orättvisorna. Enligt förskolläraren Pella Thörnberg “radar [vi] ju inte upp barnen och har någon katederundervisning. Vi gör det på ett spännande sätt och allting sker på ett lekfullt sätt” (Sydöstran den 21 februari).

Frågan är bara: är det ett effektivt sätt för att motverka ojämlikhet i samhället? Som läraren Isak Skogstad har beskrivit är effekterna av tidigare försök tveksamma. I USA har man satsat på den här typen av program, där barn från socioekonomiskt svaga bakgrunder tidigt fått lära sig ämnen som exempelvis matematik. Men de positiva effekterna visade sig avta efter några år (Aftonbladet den 28 januari). Så vad är då syftet med att göra samma sak i Sverige?

Intrycket man får av att läsa den nya läroplanen är att den politiska styrningen kryper allt längre ner i åldrarna. Barn ska undervisas i “hållbar utveckling” och “få förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer.” Läroplanen är snarast ett bevis på att socialdemokratin inte vill lämna någon sfär av samhället fri från politisk påverkan.

För små barn vill trots allt leka. Men samtidigt akademiseras allt fler icke-teoretiska yrken för att facken vill höja dess status och på så vis även lönerna. Både polisyrket och Försvarsmakten har varit under liknande akademiseringslupp. Fler högskolepoäng skulle generera bättre poliser och officerare.

Men många yrken är inte teoretiska, och bör inte vara det heller. Barnskötare och förskollärare är i grunden ett praktiskt arbete. De flesta föräldrar skulle sannolikt kunna lämna sina barn till en icke-utbildade person som de vet tar väl hand om barnen.

För små barn ska framför allt leka i trygga och spännande miljöer. Att skärpa till läroplan och lärares befogenheter på grundskolenivå är viktigt. Men samma sak gäller inte för förskolan. Låt barnen leka.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.