Lägg inte bubblet på kylning än!

Ledare ,

Regeringen talar vitt och brett om att den sänker skatten för pensionärerna men talar tyst om att den samtidigt gör Sverige till ett dyrare land att leva i. Magdalena Andersson ger med den ena handen men tar med den andra.

Artikeln publicerades 20 april 2017.

Alliansregeringens stora politiska projekt var att man skulle göra det mer lönsamt att gå från bidrag och utanförskap till arbete och egenförsörjning.

För att öka drivkrafterna för att jobba infördes jobbskatteavdragen som gav lägre skatt för den med inkomst från arbete men inte för den med inkomst av arbetslöshetsersättning eller pension.

När detta gjordes uppstod något som många tyckte var orättvist: skatten på inkomst av förvärvsarbete blev lägre än inkomst av pension.

Socialdemokraterna var inte sena att exploatera missnöjet och började helt felaktigt att tala som om att det införts en särskild skatt på pensionärer (trots att alliansen flera gånger sänkte skatten för pensionärerna) - och lovade att ta bort denna skillnad i beskattning om de vann valet 2014.

Rätt eller fel? Så har det i alla fall, till viss del och för vissa pensionärer, blivit efter maktskiftet.

Nu senast har regeringen föreslagit att från och med 1 januari 2018 sänka skatten med upp till 195 kronor för en pension på 14 000 kronor i månaden om man räknar efter den genomsnittliga kommunalskatten. Är pensionen högre eller lägre blir skattesänkningen mindre. För en pension på 20 833 kronor blir skattesänkningen 118 kronor. För en pension om 10 833, 59 kronor.

Samtidigt som skatten på pensionen sänks innebär andra skattehöjningar att det blir dyrare att leva i Sverige. Och för den enskilde pensionären är det ju inte bara intressant hur regeringens politik påverkar inkomsterna, utan också hur den påverkar utgifterna.

Det påminde Swedbank om i ett pressmeddelande som de skickade ut i onsdags med anledning av vårbudgeten, rubriken löd "Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter".

Genom höjningar av energiskatten den 1 juli i år och 1 januari 2019 blir elräkningarna exempelvis högre. För en genomsnittlig villa eller radhus med direktverkande el innebär det att elkostnaden ökar med 110 kronor per månad, enligt banken.

Och för den pensionär som äger en bil väntas dramatiskt höjd fordonsskatt om regeringens förslag till nya fordonsbeskattning blir verklighet. Och räknar du dessutom med att köra bilen väntar nya skattehöjningar på drivmedelsskatten nästa år - det har regeringen redan drivit igenom.

Det finns alltså all anledning för den enskilde pensionären att vänta med att lägga bubblet på kylning innan man sett hur regeringens skattesänkningar och skattehöjningar slår för egen del. Vissa pensionärer kan kanske glädjas åt att de och deras förvärvsarbetande grannar betalar lika hög skatt men alla pensionärer kan inte kallt räkna med att få mer pengar över i plånboken. Så fungerar inte socialdemokratisk matematik. Man tar igen på gungorna vad man förlorat på karusellen, som man brukar säga.