Vilhelm Stokstad/TT: Kan EU rädda Liberalerna?

”Här är det verklig skillnad”, sa partiledaren med allvarlig min, och menade att till skillnad från välfärden är EU-frågan något som verkligen splittrar det politiska Sverige. SD kan troligen tillsammans med EU-kritiska Vänsterpartiet skrapa ihop till en tredjedel av mandaten i riksdagen i höst, varnade L-ledaren, och indikerade att valet blir en folkomröstning om EU.

Har Liberalerna äntligen hittat sin Macron-fråga? Under hela mandatperioden har Liberalerna blivit omsprungna av Annie Lööfs Centerparti, som etablerat sig som den främsta liberala kraften i Sverige – åtminstone enligt centerpartisterna själva. L har, trots många bra politiska förslag bland annat på skatteområdet, inte lyckats ta upp kampen. Med två månader kvar till valet måste L dra upp ett ess ur rockärmen.

Många har blickat tillbaka på valrörelsen 2002, då partiet på några månader lyckades gå från katastrofsiffror i opinionsmätningarna till ett valresultat på drygt 13 procent. Det berömda språkkravet för medborgarskap och ett utarbetat program för integration - samtidigt som man tog tydligt avstånd mot främlingsfientlighet – föll väljarna i smaken. Dessutom fanns en tydlig fiende: de som ansåg att åtgärder för bättre integration var att ”fiska i grumliga vatten”.

Kan EU-frågan hjälpa L på samma sätt? Har partiet äntligen hittat sin vinnarstrategi?

Det är tveksamt. För det första förespråkar alla partier utom två ett svenskt EU-medlemskap. För det andra är det inte säkert att SD kommer att våga driva EU-frågan på samma sätt som de drivit invandringsfrågan. SD:s väljare är ju till stor del gamla moderater, och dessa brukar gilla internationellt samarbete. Uppepå det har V, sedan det blev trendigt att vara vänster och förespråka globalisering, tonat ned sin EU-kritik rejält.

Striden handlar alltså inte om Sverige ska vara medlem i EU eller inte. Den står snarare mellan L:s överdrivna EU-entusiasm och en mer balanserad uppfattning. Sju av tio väljare tycker att EU-medlemskapet är en bra sak, men de flesta vill troligen inte skatta på EU-nivå, eller att Sverige ska betala ännu mer i EU-avgift.

Kanske kan strategin skrapa ihop ytterligare någon procentenhet. Tvåsiffrigt lär det inte bli.