”Ingen är nöjd med läget som det är nu”

Ledare Artikeln publicerades

Angående gästkrönikan ”Något måste göras innan vi drabbas av en katastrof till sjöss" (BLT 25/11):

Försvarsdebattören Niklas Wiklund anser att en sjöräddningsinsats den 2 november i år, då en ensamseglare undsattes av en av Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar, väcker frågan om den flygburna sjöräddningen är tillräckligt bra och fullt fungerande.

Just nu har vi inte den beredskapsgrad inom helikopterverksamheten som vi strävar efter, vilket vi inte är nöjda med. Under 2017 har Sjöfartsverket och personalföreträdare förhandlat om ett nytt arbetstidsavtal för helikopterpersonalen.

Det tidigare arbetstidsavtalet tecknades efter att riksdagen gett Sjöfartsverket i uppdrag att bedriva räddningshelikopterverksamhet i egen regi.

I samband med det anställdes all helikopterpersonal in i statliga kollektivavtal. Arbetstidsreglerna som fanns var inte lämpade för flygande personal, utan man skapade ett särskilt arbetstidsavtal. Dessvärre skrevs avtalet på ett sätt som blev väldigt dyrt för Sjöfartsverket. Det har i vissa fall lett till orimligt höga personalkostnader, vilket måste åtgärdas. Därför sa Sjöfartsverket upp avtalet i maj 2017.

De pågående avtalsförhandlingarna påverkar besättningarnas förmåga att fokusera på sin uppgift och i kombination med andra omständigheter, till exempel vädret, kan befälhavarens bedömning bli att ett uppdrag av flygsäkerhetsskäl inte bör genomföras av den egna besättningen.

Denna riskbedömning är en viktig säkerhetsbarriär i den komplexa typ av flygoperation det innebär att flyga sjö- och flygräddning. Ingen, vare sig personal eller arbetsgivare, är nöjd med läget som det är nu. Målet är att så fort som möjligt komma tillbaka till normalläge för beredskapen.

Till sist ett klargörande angående räddningshelikoptrarnas insatstid: 15 minuters insatstid innebär att besättningen senast 15 minuter efter larm vara ombytt och klar för tjänstgöring. Tiden från att larmet tas emot till att helikoptern kan lyfta påverkas av vilket planeringsbehov, bland annat i form av väder, avstånd och typ av räddningsinsats, som finns kopplat till insatsen.

Mattias Hyllert

Direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen, Sjöfartsverket

Svar:

Trots det prekära läget inom Sjöfartsverkets helikopterverksamhet är det ett sundhetstecken att Mattias Hyllert bekräftar de interna problemen samt att man inte alltid har den beredskap man strävar efter, i stället för att skönmåla och släta över.

Angående insatstid så tog Sjöfartsverket för ett år sedan fram en ny formulering vad 15 minuters insatstid innebär, vilket även Hyllert hänvisar till. Därmed så finns det i praktiken inte längre något tidskrav på hur snabbt en räddningshelikopter ska vara i luften efter larm. Vidare så har Sjöfartsverket ett eget mål - inte heller det något krav - som innebär att en nödställd ska kunna undsättas inom svenskt territorium 60 minuter efter larm då positionen är känd. I det aktuella fallet dröjde undsättningen över två timmar.

Man kan således konstatera att det i praktiken inte längre finns några formella tidskrav. Detta anser jag bör justeras av uppdragsgivaren regeringen i syfte att skapa ett tydligare krav på utföraren Sjöfartsverket. Det är det minsta allmänheten, sjöfarten och andra aktörer förväntar sig.

Niklas Wiklund