Hur var det nu med SVT:s vänstervridning?

Ledare ,
SVT:s vd Hanna Stjärne prioriterar SVT:s mångfaldsarbete.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
SVT:s vd Hanna Stjärne prioriterar SVT:s mångfaldsarbete.

Vill SVT inte bli beskyllda för vänstervridning borde de kanske fundera en gång till innan de anställer personer från den genompolitiserade Rättviseförmedlingen.

När Hanna Stjärne tillträdde som ny vd för SVT 2015 drog hon igång arbetet med en ny mångfaldspolicy: “Sverigespegling och likabehandling”. Mångfalden på SVT skulle topprioriteras. I en rapport från SVT 2018 står bland annat att Sverigespeglingen syftar till att mäta "mångfald inom områdena utrikes bakgrund samt könsfördelning.” I dag går mångfaldspolicyn under benämningen “Sverigespegling” (SVT den 27 augusti 2015).

Nu meddelar SVT att de rekryterat den före detta miljöpartisten Seher Yilmaz för att arbeta med “Sverigespegling och Employer branding” (Dagens Opinion den 10 september). Yilmaz är tidigare ordförande för den nu nedlagda “Rättviseförmedlingen” som framför allt gjorde sig känd för att räkna hudfärg på arbetsplatser. Exempelvis tog de fram “Rättviseräknaren” för att föra statistik över kön och ras inom media. Det är även Yilmaz som är en av initiativtagarna bakom bokstaveringsalfabetet som syftade till att öka representationen och bryta “mansnormen”, som den här ledarsidan tidigare skrivit om (BLT den 28 september 2018). Yilmaz är kort och gott en kvoteringsvurmare av rang. Ironiskt nog har hon dock kritiserat kvotering i en text med titeln “Vita män inkvoteras till sina positioner” (SVT den 25 januari 2015).

Yilmaz är dock inte den första från Rättviseförmedlingen att bli värvad till SVT. Lina Thomsgård, även hon före detta ordföranden för förmedlingen rekryterades 2015. Tidigare har även Behrang Miri – kanske mest känd för skandalen med Tintin-böckerna på Kulturhuset i Stockholm – arbetat med SVT:s mångfaldsprojekt. Där har han vurmat för positiv särbehandling och kvotering: “Det är viktigt att i denna process arbeta med intersektionella och normkritiska perspektiv“ (SVT den 27 augusti 2015). Under 2016 blev SVT fällt av Diskrimineringsombudsmannen för att ha lagt ut en platsannons där de sökte efter en person med “erfarenhet av att rasifieras som afrosvensk (SVT den 29 juni 2016).

Men oavsett om SVT lyckas med sin ras- och könsräkning, hur mycket mångfald resulterar detta i? Är inte SVT:s mångfaldssyn bara ett perspektiv som en relativt homogen krets inom Public Service delar?

Menar SVT dessutom allvar med Sverigebildsarbetet borde de rimligtvis kvotera in ett gäng konservativa, inte minst en bunt SD-sympatisörer. Gissningsvis finns det inte speciellt många på SVT.

Eller så anställer man bara den som är bäst lämpad för tjänsten.

Men visst kan det vara fel att kalla raskategorisering för klassiska vänsteråsikter. Dessvärre tenderar många av de personer som i dag vurmar för särrättigheter, normkritik och representation återfinnas inom partier som V, MP och Fi och inte minst inom civilsamhället. Klart är dock att det varken är liberalt eller konservativt att sätta mängden pigment framför kompetens.

Nej, syftar SVT till att på riktigt öka mångfalden i Public Service, och inte bli beskyllda för vänstervridning, är identitetsvurmare som Seher Yilmaz det absolut sämsta alternativet.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.