Hotet mot medelklassen

Ledare Artikeln publicerades
Många medelklassjobb försvinner i datoriseringens spår. En god skola är nyckeln till att ta del av framtidens mer högkvalificerade jobb.
Foto:JESSICA GOW / TT
Många medelklassjobb försvinner i datoriseringens spår. En god skola är nyckeln till att ta del av framtidens mer högkvalificerade jobb.

Jobben i Sverige polariseras. Den högavlönade jobben blir fler, liksom de lågavlönade. Däremellan automatiseras mycket bort. Utbildning är nyckeln till att klara omställningen.

Forskningsinstitutet SNS har nyligen inlett ett större forskningsprogram om hur teknikutvecklingen påverkar den framtida arbetsmarknaden. I dess första delrapport tecknas en dyster bild.

Ökad datorisering och automatisering slår ut allt fler arbeten med rutinartade arbetsuppgifter. Många av dem är traditionella medelklassjobb. Det handlar om tjänstemannayrken, inom bokföring och administration, men också mer repetitiva industrijobb.

I stället växer fler jobb fram i lågbetalda serviceyrken, där kundkontakten är viktig, och i välbetalda branscher, där uppgifterna är mycket kvalificerade. För de senare innebär datoriseringen till och med ökad attraktivitet på arbetsmarknaden, och därmed högre lön. En ingenjör ersätts sällan av en dator. I stället utför han eller hon mer avancerade arbetsuppgifter med hjälp av den.

Statistik om arbetsmarknadens utveckling sedan 1990 styrker att utvecklingen går i denna riktning.

Bilden som målas upp är kort sagt ett samhälle som blir mer polariserat och där medelklassen sakta förtvinar bort. I ett sådant samhälle ökar troligtvis spänningarna mellan olika grupper och klassresor blir svårare. Det senare förstärks av att de kvalificerade jobben ofta kräver lång utbildning. Att "jobba sig upp från golvet" blir extremt svårt.

I den svenska debatten tenderar vi att sätta stor tilltro till politikers kapacitet att styra utvecklingen. SNS rapport påminner oss om att andra faktorer, som teknik, värderingar och handel, ofta har större påverkan på våra liv. Politikens roll handlar mer om att försöka hantera resultatet av utvecklingen, snarare än om att styra den.

Att dra nytta av datoriseringen handlar till stor del om kunskap. De välbetalda jobb som nu växer fram kräver ofta en hög grad av eget tänkande och analys, vilket i sin tur kräver goda språkliga och matematiska kunskaper. Skolans kris riskerar därför att få allvarliga konsekvenser.

Under de senaste veckorna har Svenska dagbladet i en lång artikelserie tittat på hur länder i vår närhet, som Finland och Storbritannien, lyckats vända eller hålla upp höga resultat i sina grundskolor. Svaren är inte entydiga, vilket pekar på att varje land måste finna en väg som passar just deras unika förutsättningar.

De gemensamma tendenser som kan skönjas handlar framförallt om vikten av ordning och studiero, men också om ett tydligt ledarskap.

Där är rektorernas roll, av förklarliga skäl, mycket viktig. Det är de som ska leda det pedagogiska arbetet på skolorna. Den utredning om rektorernas situation, som under torsdagen överlämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin, visar tyvärr att många saknar tid till denna uppgift. I stället dränks de i administrativa uppgifter och sidouppdrag.

En gnagande misstanke också är att kommunala huvudmän sällan byter ut rektorer enbart för att de uppvisar dåliga resultat. Låga betygssnitt bortförklaras med att elevsammansättningen inte är den optimala.

Men ingen är förutbestämd att få låga betyg. För att möta framtiden behöver vi lyfta skolan.