Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Anders Gustafsson: Ledare: Helt plötsligt tycker alla att äganderätten i skogen är viktig

Med valet runt hörnet kommer regeringen med välkomna besked för skogsägarna och skogsnäringen. Tajmingen skvallrar om att det mer handlar om att få bort en besvärlig fråga från valrörelsen än ett nyvaket engagemang för äganderätten i skogen
Anders GustafssonSkicka e-post
Publicerad 24 maj 2018
Anders Gustafsson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Äganderättens ställning i skogen har varit en av de mest omdebatterade frågorna under mandatperioden.
Äganderättens ställning i skogen har varit en av de mest omdebatterade frågorna under mandatperioden.Foto: Vegard Wivestad, Grøtt

Under flera års tid har debatten om äganderätten i skogen rasat. I flera mycket uppmärksammade fall har enskilda skogsägare nekats att avverka sin skog på grund av naturvärden samtidigt som myndigheter inte har velat ge dem någon ersättning för intrånget. Flera långdragna rättsprocesser har ägt rum och utslagen har spretat.

Skogsägarrörelsen har, mycket riktigt, påpekat att ersättning vid inskränkning av ”pågående markanvändning” borde vara en självklarhet eftersom grundlagen slår fast att ”den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten.”

Annons

En av de drabbade var för några dagar sedan med i ett reportage i Rapport (SVT den 21 maj). I inslaget sa hon: ”Jag känner att det är en stöld på ett vis, för de är min mark. Jag kan acceptera att vi ska spara naturvärden men har inte staten råd att ersätta oss. Hur ska då jag ha råd som liten skogsägare?”

Inslaget var dessutom illustrativt för frågan på ett annat sätt. Pengarna från avverkningen skulle hon, framgick det av inslaget, använda för att bygga ut campingen hon driver. Det visar vilken roll skogen har för att på landsbygden ge kapital för investeringar i andra näringsverksamheter.

I riksdagen har det framför allt varit Moderaterna och Centerpartiet som kritiserat hur myndigheterna har agerat. Regeringen har i dessa frågor däremot varit alltför passiv. Fram till nu.

Den 17 maj meddelade regeringen att den är beredd att göra en översyn av vilka åtgärder som kan vidtas för att skapa större tydlighet när det gäller ersättningsfrågan när en skogsägare nekas att avverka fjällnära skog. Den 18 maj framträdde miljöminister Karolina Skog (MP) i Sveriges radio och meddelade att regeringen ska tillsätta en utredning som ska se över artskyddsförordningen (SR den 19 maj).

I det senare fallet kan nämnas att det snart är två år (!) sedan Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i ett gemensamt brev till Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet efterlyste en utredning av artskyddsförordningen för att ”säkerställa att den är tillämpar, effektiv och rättssäker.” Tala om saktfärdighet.

Det är givetvis positivt att regeringen har kommit med dessa besked samtidigt som vi inte vet något om vad dessa aviserade översyner kommer att landa i. I en för Sverige så viktig näring som skogsnäringen kan det inte råda oklarhet kring så grundläggande frågor som äganderätten. En stark äganderätt är basen i hela den skogsnäringen som ger sysselsättning åt omkring 70 000 människor och ett exportvärde på 132 miljarder kronor.

Tajmingen för regeringens utspel skvallrar om att det mer handlar om att få bort en besvärlig fråga från valrörelsen än ett nyvaket engagemang för äganderätten i skogen.

Annons
Annons
Annons
Annons