Gör en insats för klimatet – ät ett vildsvin

Ledare Artikeln publicerades
Antalet vildsvin växer för varje år, och beräknas vara mellan 200 000 och 300 000.
Foto: Hasse Holmberg
Antalet vildsvin växer för varje år, och beräknas vara mellan 200 000 och 300 000.

Vildsvinen är ett växande problem. De orsakar jordbruksskador för 1,5 miljarder kronor varje år och är anledningen till allt fler viltolyckor. Regelverket för försäljning av viltkött från vildsvin måste lättas upp.

Köttkonsumtionen bromsar in. 2018 förbrukade genomsnittssvensken 83,5 kg kött per person – en minskning med drygt fyra kilo sedan toppen 2013 (SVT 4/3). Det är välkommet eftersom köttproduktion är en resurskrävande verksamhet. Jämfört med 1990 äter vi dubbelt så mycket kött varje år.

Men allt kött är inte skapat lika. Som Världsnaturfondens “Köttguiden” konstaterar är viltkött i toppklass både ur klimatsynpunkt och sett till biologisk mångfald. Att äta protein från vilt är till och med bättre än att göra det från baljväxter, eftersom dessa tar odlingsbar mark i anspråk.

Viltet har förstås andra nackdelar. Älgar och rådjur skadar varje år skog för stora värden, och är orsak till många viltolyckor. Än värre är det med vildsvinen, som är ett växande problem. Sveriges Lantbruksuniversitet har uppskattat att de vilda grisarna orsakar jordbruksskador för 1,5 miljarder kronor om året (ATL 2/11 -18). Mellan 2010 och 2018 ökade antalet viltolyckor med vildsvin inblandade med nästan 300 procent. Stammen växer dessutom varje år. 2019 befaras den öka kraftigt (ATL 24/1).

Men trots att över 100 000 vildsvin skjuts varje år – motsvarande 13 000 ton kött – kommer nästan inget av detta vanliga konsumenter till del. Orsaken är ett krångligt regelverk om hur vildsvinskött ska hanteras.

Detta ska nu ses över. I somras gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att förenkla processen, och göra det lättare för jägare att sälja kött till livsmedelsbutiker och restauranger. Tillsammans med kommande regelförändringar för hjälpmedel, exempelvis värmekameror, rörlig belysning och mörkersikte utan tillstånd, kan det förhoppningsvis leda till att vildsvinsjakten ökar och att mer kött kommer ut i handeln.

Det är bra att regeringen agerar. Men nu måste långbänken ta slut och byråkratin minimeras. Vildsvinsfrågan har varit brännande länge utan att något hänt. Förändringarna i Jaktförordningen skulle ha trätt i kraft 1 januari, men försenades på grund av regeringsbildningen.

Det måste också säkerställas att Livsmedelsverket inte föreslår onödigt försiktiga förändringar. Det bör inte vara mycket krångligare att sälja ett skjutet vildsvin än det är att sälja en älg eller ett rådjur. Först då kan vi närma oss en situation där vildsvinsstammen minskar – tillsammans med jordbruksskadorna och viltolyckorna – och där vanliga konsumenter kan njuta av griskött med gott samvete.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.