Konsten att lägga krokben för dem som vill göra rätt för sig

Ledare Artikeln publicerades
Waseem Hammoud nekas taxiförarlicens, i praktiken på grund av att han har bott i Sverige för kort tid.
Foto: Patric Söderström
Waseem Hammoud nekas taxiförarlicens, i praktiken på grund av att han har bott i Sverige för kort tid.

I dagens tidning berättar BLT om Karlskronabon Waseem Hammoud som kom till Sverige från Syrien 2013. Hans historia hade kunnat vara ett gott exempel på hur en person som flytt krig och elände etablerar sig på svensk arbetsmarknad. I stället vittnar hans historia om hur byråkratisk fyrkantighet lägger krokben för strävsamma nyanlända som inget annat vill än att försörja sig själva.

Förra året kom Waseem Hammoud, som invandrade från Syrien till Sverige 2013, i kontakt med ett bussföretag som sökte personal. Företaget erbjöd att betala för den utbildning som krävs för att få en taxilegitimation. Efter utbildningen skulle han börja jobba åt företaget som färdtjänstförare här i Blekinge.

Sagt och gjort. Hammoud genomgick utbildningen och skickade i slutet av 2017 in alla handlingar till Transportstyrelsen, den myndighet som utfärdar taxiförarlegitimationer. Men i stället för att börja på det utlovade jobbet nekas han taxiförarlegitimation från Transportstyrelsen.

Orsaken är att Transportstyrelsen, för att ansökan ska anses vara komplett, vill ha registerutdrag från belastnings- respektive misstankeregistret för de senaste fem åren. Den som bott i Sverige kortare tid, likt Hammoud, ska inkomma med motsvarande registerutdrag från behörig myndighet i det land personen ifråga bott i tidigare.

Det är här problemen uppstår. Att få ut registerhandlingar från Syrien är av lätt förståeliga skäl svårt. Och även om man skulle få ut de efterfrågade handlingarna från Syrien spelar det ingen roll, för Transportstyrelsen godkänner ändå inte registerhandlingar från länder utan fungerande statsapparat. Och till den gruppen länder räknas Syrien.

Moment 22 är alltså ett faktum. Till BLT säger Waseem Hammoud uppgivet ”Jag vill inte sitta hemma och ta emot socialbidrag. Jag skäms för det. Nu är det som att Transportstyrelsen ber mig att fortsätta gå hemma och ta emot bidrag.”

Hans frustration är lätt att förstå. Han har en arbetsgivare som vill att han ska börja arbeta, transportbranschen skriker efter arbetskraft. Han har klarat av alla utbildningar som krävs. Han har levt laglydigt i Sverige.

En snabb sökning på internet visar att Hammoud inte är ensam om detta Kafkaliknande möte med svensk byråkrati. Såväl Göteborgs-Posten (GP den 13 maj 2017), Ekot (SR den 22 juni 2017) som P4 Sjuhärad (SR den 21 april 2017) har det senaste året berättat om personer som stött på samma hinder när de ansökt om taxilegitimation.

I veckan meddelade Förvaltningsrätten i Växjö, dit Hammoud överklagat Transportstyrelsens beslut, att han ifråga om laglydnad är lämplig att inneha taxiförarlegitimation och att han ”så långt det är möjligt har gett in de uppgifter som efterfrågas”. Domstolen säger att målet ska återförvisas till Transportstyrelsen och att myndigheten ska pröva hans ansökan.

Förhoppningsvis struntar Transportstyrelsen i att överklaga förvaltningsrättens beslut. Låt i stället domslutet leda fram till en ny och mer rimlig praxis. Dagens regeltillämpning gör det i praktiken mer eller mindre omöjligt för människor som i närtid invandrat från vissa länder att börja arbeta inom taxibranschen, en viktig instegsbransch för många nyanlända. Konsekvensen av dagens regeltillämpningen är oproportionerlig mot människor som inget annat vill än att göra rätt för sig i sitt nya hemland.