Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Från FRA-lag till storebror

För tio år sedan i dagarna svallade känslorna kring FRA-lagen och riksdagsbeslutet att låta staten övervaka nya kommunikationskanaler. Nu har intrången blivit vardagsmat.
Publicerad 19 juni 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Protesterna mot statens utökade övervakning på internet kulminerade med motståndet mot FRA-lagen.
Protesterna mot statens utökade övervakning på internet kulminerade med motståndet mot FRA-lagen.Foto: Marc Femenia / TT

Förslaget till ny FRA-lag orsakade en ”bloggbävning”. Internet hade börjat fyllas av nya plattformar där relativt vanliga privatpersoner skrev om stort och smått. Ibland samlades de kring ett ämne, länkade till varandra och upplevde sig vara inflytelserika.

I stort sett alla bloggare kritiserade att staten skulle övervaka en kommunikationskanal som vi använde till så mycket, inklusive att avslöjade våra innersta hemligheter om familjeliv, sexualitet och diagnoser för främlingar i forum där vi förväntade oss vara anonyma. En för många oerhörd tanke.

Annons

Visst, FRA-lagen gällde försvaret och skulle bara användas i bestämda syften, sade anhängarna, men skulle det verkligen stanna där? Vilka garantier fanns när kablarna väl kopplats in?

En kväll några dagar före riksdagsomröstningen skrev jag nya repliker till avslutningsscenen i filmen Döda poeters sällskap. Filmen, som sattes ihop av Fredrik Westerlund, blev viral och sågs på några dagar av över 90 000 personer.

FRA-lagen gick dock igenom, men mildrades av nya begränsningar samma höst. Därefter har den fallit i glömska. Lagen utökades 2011 så att även SÄPO kunde beställa spaning vid misstanke om terrorbrott – en utvidgning många varnade för 2008, men som tre år senare ansågs relativt okontroversiell.

Internet är annorlunda. Då var internet en frizon vi loggade in på från våra datorer. I dag finns datorerna i våra fickor och våra rörelser är därmed loggade i realtid; ett pris vi betalar i utbyte mot att kunna kolla film, lyssna på böcker eller interagera när som helst, val som registreras och ger anpassade förslag.

Så här tio år senare har vi blivit luttrade efter flera avslöjanden av omfattande statlig kartläggning av våra liv på nätet. Vi är också på ett helt annat sätt aktörer på stora plattformar som samlar in information om oss (är du inte kunden är du produkten, som det heter om gratistjänster som Facebook och Google).

Möjligheterna är stora, men också styrda. I dag kan alla vara sin egen ledarsida på Facebook, i en podd eller på Youtube. Detta har dock gett plattformarna stor makt. Godtyckliga regler, inskränkt moralism och massanmälningar kan plocka bort i stort sett vem och vad som helst.

Medan FRA-lagen sades vara ett undantag är det numera vanligt med nya lagar för begränsning och kontroll. Internet filtreras mot porr, betalningar till oönskade spelsajter stoppas, krav ställs på plattformar och informationsförmedlare att ingripa mot sina användare vid misstanke om upphovsrättsbrott.

På onsdag röstar EU-parlamentet om ett förslag som skulle förbjuda länkar till nyhetsartiklar, om inte plattformen har licens för detta. Det vore ett förödande slag mot nyhetsförmedling och samhällsdebatt.

Filmparodin vi gjorde inför FRA-beslutet, på sitt sätt en del av Sveriges politiska historia, är numera raderad från alla plattformar, på begäran av Disney.

Internet har på många sätt blivit det vi varnade för 2008, mer en storebror än en frizon.

Mattias SvenssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons