Främja rättvis handel

Ledare Artikeln publicerades
Foto: ADAM IHSE / TT

Replik på ledaren ”Gör som Lund, fimpa Fairtrade” (BLT den 7 november).

I en ledare skriver Anders Gustafsson om sin vilja att sluta handla med rättvist producerade varor. Han kritiserar även satsningen med Fairtrade City i Blekinge.

I dag finns fler än 2 000 motsvarande Fairtrade City-städer i ett trettiotal länder i Europa, Nord- och Latinamerika, Afrika, Asien och Australien. I Sverige finns 72 Fairtrade City-diplomerade kommuner, varav Ronneby är en. Alla dessa städer och kommuner har något gemensamt: de vill vara med och ta ansvar för en världshandel som värnar om mänskliga rättigheter.

Fairtrade City är en diplomering för kommuner som vill främja rättvis handel. Det handlar om att inte spendera invånarnas skattepengar på produkter som riskerar kränka människors rättigheter. Det borde vara en självklarhet.

Fairtrade är en verksamhet i ständig utveckling och med stora ambitioner. Det säger sig självt att det inte är ett enkelt åtagande att förbättra villkoren för människor i länder med utbredd fattigdom. Fairtrade-certifieringen riktar sig till odlare av till exempel kaffe, kakao och bananer. Det är produkter som vi vet är förknippade med stor risk för barnarbete, slavliknande arbetsförhållanden och fattigdom. Fairtrade granskas av det oberoende kontrollorganet Flocert, som utför årliga inspektioner hos Fairtrade-certifierade kooperativ och plantager.

Det vore naivt att tro att det finns ett allmängiltigt svar på dessa stora frågor. Därför välkomnar vi de rapporter som lyfter hur Fairtrade kan bli bättre. Med det sagt finns det också en rad nya studier från bland annat Harvard University (2018), Greenwich University (2016) och Göttingen University (2013) som alla påvisar hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i flertalet länder.

De Fairtrade-märkta produkter som Fairtrade Citys åtar sig att köpa in är inte några nya produkter. Det gäller varor som kaffe och te, som oavsett märkning ska inhandlas till alla Sveriges kommuner. Om Fairtrade-märkningen medför en något högre kostnad kan det knappast heller kallas slöseri.

Fairtrade är en del av den fria marknaden och står inte i motsättning till denna. Men det är heller ingen naturlag att den globala världshandeln ska ske på bekostnad av att miljoner människor som lever i fattigdom. Att Sveriges kommuner har ett tydligt fokus på social hållbarhet är positivt. Det är ett ställningstagande som Blekinge borde vara stolta över.

Hewan Temesghen, generalsekreterare Fairtrade Sverige

Svar: Engagemanget från Faitrade är givetvis lovvärt men när certifieringen ska utvärderas så är det inte intentionerna, utan resultaten som Fairtrade ska dömas efter. I allra högsta grad så när offentliga medel är inblandade. Som Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, skrev om Fairtrade (Upsala Nya Tidning den 23 november 2009): ”Visst kan det bli bättre för fairtradeproducenterna på kort sikt, men på lång sikt hämmas utvecklingen mot ett konkurrenskraftigt jordbruk, och fattigdomen består. Det är faktiskt inte alls särskilt rättvist.” Det finns sätt att lyfta människor ur fattigdom och förbättra deras levnadsvillkor: framför allt frihandel men också bistånd. Låt oss hålla oss till dessa och avstå Fairtrade.

Anders Gustafsson

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.