Fartfylld skattehöjning

Ledare Artikeln publicerades
Snart stundar ännu en bensinskattehöjning och därmed ännu ett brutet vallöfte.
Foto:

Trots vallöfte och nymornat landsbygdsintresse inom S höjs bensin- och dieselskatterna återigen 2017. Regeringens automatiska skattehöjningar kommer att driva upp bensin- och dieselskatterna dramatiskt på bara några få år, vilket få har insett. Hur går det ihop med att hela Sverige ska leva?

Sällan har ett vallöfte svikits så grundligt som det Magdalena Andersson (S) gav några dagar före valet 2014.

"Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten", sa hon då.

Sedan dess har det som bekant blivit precis tvärtom.

Förra årsskiftet höjdes bensinskatten med 48 öre per liter och dieselskatten med 53 öre. Eftersom konsumenten ska betala moms även på bränsleskatten (!) var den verkliga skattehöjningen ännu högre för konsumenten vid pump. Sammantaget fick regeringen in cirka 4 miljarder extra på skattehöjningen.

Kritiken har mildrats av att marknadspriserna på diesel och bensin samtidigt har gått ned. Men en dag kommer marknadspriserna att vända uppåt igen. Då blir skattehöjningarna mer kännbara för alla som är beroende av bilen i sin vardag. För ingen tror väl att Magdalena Andersson kommer att använda stigande marknadspriser som ett argument för att sänka bensinskatten?

Mindre känt är att regeringen även drivit igenom att bensinskatten automatiskt ska höjas årligen med konsumentprisindex plus två procent.

Den nya taktiken att höja bränsleskatterna är slug. Genom att höja bensin- och dieselskatterna med några procent varje år blir höjningen över tid dramatisk på grund av ränta på ränta-effekten. Skattebetalarnas förening har räknat ut att den automatiska skattehöjningen på tio år kommer att höja bensin- och dieselskatten med drygt 50 procent. Man tror nästan att finansministern konsulterat ett sms-låneföretag för att konstruera ett så slugt sätt att dramatiskt höja en skatt lite i taget.

Tillvägagångssättet kan och bör kritiseras ur ett demokratiskt perspektiv. Tidigare skattehöjningar har inneburit att regeringen aktivt måste lägga fram ett förslag om höjd bensinskatt. Nu rullar höjningarna istället på per automatik och en nödvändig debatt bland de folkvalda och i media uteblir.

Dessutom menar Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att personbilstrafiken redan i dag med råge betalar mer än vad den kostar samhället med hänsyn tagen till buller, slitage, utsläpp och olyckor. Om principen att varje trafikslag ska bära sina egna kostnader, som riksdagen fastställt, ska följas är skatterna på bilismen snarare för höga än för låga.

I sitt jultal förra helgen hörde vi statsministern tala om att klyftan mellan stad och land har ignorerats i decennier och att hela Sverige ska leva.

Hur stämmer det överens med att bensin- och dieselskatterna ska höjas procent efter procent i oändlighet? Eller inser inte Löfven att det just är människor utanför städerna som drabbas av regeringens skattehöjningar på bensin och diesel?

Att år för år höja skatten på diesel och bensin är att år för år göra det dyrare att bo på landet.