Ett krig under lupp

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

Kanske är kriget i Syrien det första kriget som utspelar sig i realtid via sociala medier. Människor tweetar sina sista hälsningar till släktingar och vänner. Människor som i största hemlighet befinner sig på Facebook trots att IS avrättar alla som försöker kontakta omvärlden.

Världen har aldrig varit så liten och kriget aldrig så nära oss. Både genom människor som kommit hit till Sverige, och genom att allt numera bara är en sökning bort.

Ryssland hyllar erövringen av östra Aleppo som en humanitär seger. Krig kan vara mycket - ett nödvändigt ont, självförsvar, våldsamt motstånd - men inte humanitärt. Ett krig är aldrig humanitärt. Det tar död på folk. Det är blodigt, skitigt och fyllt av terror och skräck. Det spelar ingen roll vem som är anstiftaren. Så är det. Krigets första offer är sanningen, och detta är en propagandabeskrivning, inget annat.

Jag funderar på om det kommer att bli så här i framtiden. Med sociala medier ständigt tillgängliga och en allt mindre värld blir också vi, i vårt trots allt trygga hörn av världen, ständigt överösta med våldsskildringar från konflikter.

Trots att konflikterna i världen går ner i antal, sätts de under förstoringsglas på ett sätt som aldrig har skett tidigare. Det gör att vi inte längre kan vända bort våra ansikten. I framtiden blir det nödvändigt att vi engagerar oss i högre utsträckning i världen utanför oss själva, och bortom vår egen horisont.

Det var ju av precis den anledningen som EU grundades.

Med den grundpremissen, att samarbete är att föredra, är det lätt att bli nedslagen dessa dagar. Men är det något som de senaste 25 åren har visat, så är det, att historien ständigt rullar på och att en pendelrörelse ofta möts av en motrörelse. Det är trots allt en viss tröst.

Det jag frågar mig är, vilket priset blir för att få pendeln att svänga tillbaka den här gången. Under tiden ser vi förstummande bilder av barn, stackars barn, som blir offer för världens galenskap.