Ett folkligt uppror mot Greenpeace och Miljöpartiet
Med Miljöpartiet i regeringen har de radikala miljöorganisationerna, som Greenpeace och föreningen Skydda skogen, fått stort inflytande. Hundratals miljoner skattekronor läggs på att bilda naturreservat och nu i höst har regeringens nationella inventering i jakt på så kallade nyckelbiotoper dragit igång. Klassas ett område som nyckelbiotop innebär det i praktiken ett förbud mot skogsbruk. I Blekinge väntas denna inventering i Skogsstyrelsens regi dra igång någon gång våren 2019.
Missnöjet över den förda skogspolitiken är stort och utbrett - bland de många som berörs inom skogsägarrörelsen och inom skogsindustrin. Och i Vilhelmina kommun har nu ett folkligt uppror mot reservatspolitiken tagit form. En av kommuninvånarna, Kenneth Andersson, driver nu kravet att kommuninvånarna ska få folkomrösta om ett stop för fler naturreservat i kommunen.
”Det ligger en död hand över en stor del av Vilhelmina kommun och vi har tappat sågen som var den största arbetsgivaren” och ”Utanför tätorten är missnöjet stort. På vägen mellan Vilhelmina och Lycksele stannade jag vid 35 hus och 33 skrev på direkt”, berättar han i en intervju med tidningen Lantbrukets affärstidning om hans arbete med att samla in namnunderskrifter för att få till stånd en folkomröstning (ATL den 29 oktober).
I praktiken kommer en sådan folkomröstning - om den kommer till stånd - inte att förändra något i sak. En enskild kommun kan inte sätta stopp för fler naturreservat. Men hans kamp är ett tecken i tiden på att många, många på landsbygden anser att bevarandeperspektivet i den skogspolitik som beslutas i Stockholm har gått för långt.
Det folkliga missnöjet med den statliga reservatspolitiken borde våra politiker ta starkt intryck av.
Skogsindustrin ger direkt jobb åt 55 000 personer i Sverige och tillsammans med underleverantörer skapas hela 175 000 jobb. Exportvärdet uppgår i dag till ungefär 125 miljarder kronor årligen. Vår skogsindustri är beroende av att det finns skog som kan avverkas. Här i Blekinge står skogsnäringen för fem procent av länets totala förädlingsvärde. En förutsättning för att den svenska skogen ska vara en källa till företag och arbeten är att det finns skoglig råvara att hugga.
Aktivt skogsbruk är bra klimatpolitik. Klimatnyttan av brukad skog är betydligt högre per hektar och år än i en obrukad skog. När skogen växer binder den koldioxid. När den ersätter stål och betong i byggnation minskar utsläppen av koldioxid och kol lagras. I skogen finns substitut till fossila bränslen och produkter, som plast och diesel. När Greenpeace och andra radikala miljöorganisationer mer eller mindre vill förbjuda modernt och rationellt skogsbruk är det en björntjänst för klimatet.
Klyftan mellan stad och land växer, vilket statsminister Stefan Löfven (S) och många fler politiker har lyft fram. En skogspolitik som kör över äganderätten och som lägger produktiv skogsmark i träda slår mot just landsbygden och de som bor där.
Redan i dag är väldigt mycket skog skyddad i vårt avlånga land. Lägger man ihop formellt och frivilligt skyddade arealer med de skogliga impedimenten är omkring 25 procent av skogsmarksarealen undantagen från skogsbruk. Enligt konventionen om biologisk mångfald ska minst 17 procent av alla landområden vara skyddade. Är det inte nog nu?
