En dyrköpt läxa för Karlskrona kommun

Ledare Artikeln publicerades

Nu har skattebetalarna i Karlskrona kommun en hockeyarena anpassad för spel i SHL men inget hockeylag i landets högsta serie. KHK:s korta sejour i SHL är en dyrköpt läxa för våra kommunpolitiker: skattebetalarnas pengar ska hållas borta från den professionella elitidrotten.

Karlskrona HK:s förlust mot Timrå IK i fredags innebär att klubben åker ur hockeyns högsta liga SHL. Nästa säsong blir det spel i Hockeyallsvenskan.

I den bästa av tänkbara världar skulle ett elitlags sportsliga framgångar eller motgångar vara en fråga för sportsliga kommentatorer och tyckare och något som en ledarsida höll sig borta ifrån. Men som i många andra kommuner är kommunpolitiken och den professionella elitidrotten olyckligt sammanflätade i Karlskrona.

För när KHK avancerade till den högsta serien blev det Karlskronas skattebetalare som fick öppna plånboken för att se till att klubben hade en arena som uppfyllde SHL-kraven att spela i. Totalt har omkring 82,2 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar lagts på ombyggnationen av arenan på Rosenholm (Sydöstran den 9 april).

I samband med beslutet var det många, denna ledarsida inräknad, som protesterade mot att kommuninvånarnas pengar användes till en utgift som inte tillhör en kommuns kärnuppgifter - ja, som inte ens är i närheten av dem.

Men, med några få undantag, ville inte Karlskronas kommunpolitiker lyssna. När investeringsbeslutet klubbades i kommunfullmäktige 2015 röstade 62 ledamöter för förslaget att bygga om den befintliga arenan och tre ledamöter röstade nej. Tio personer avstod (SVT Blekinge den 3 juni 2015).

Nu - efter tre säsonger i SHL för KHK - står alltså Karlskrona kommun med en hockeyarena anpassad efter spel i SHL men inget hockeylag i landets högsta serie. Och tyvärr är det nog så att utsikterna för KHK att återigen gå upp i SHL den närmsta tiden är mycket små.

Det är en dyrköpt läxa för de kommunpolitiker som argumenterade för och fattade beslut om att gå in med skattepengar för att hjälpa KHK att få spela i SHL. De investerade medlen är givetvis pengar som skulle ha kunnat ha lagts på något allmännyttigt ändamål och som tillhör de åtaganden som en kommun bör syssla med, som äldreomsorg, skola, socialtjänst och barnomsorg.

I det sammanhanget är en det en klen tröst att kommunstyrelsens ordförande Patrik Hansson (S) nu försäkrar att kommunen inte ska gå in med några skattepengar för att rädda KHK till följd av att den sportsliga degraderingen också innebär en ekonomisk kris för klubben (P4 Blekinge den 9 april).

Visst är det lätt att vara efterklok men det fanns de som framhöll den självklara principiella invändningen att professionell ishockey inte är ett kommunalt åtagande. Karlskronas kommunpolitiker borde ha lyssnat.