Det ska emellanåt både vara stressigt och krävande att plugga

Ledare Artikeln publicerades
Regeringen har beslutat att halvera antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.
Foto: MALIN HOELSTAD / SvD / TT
Regeringen har beslutat att halvera antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.

Regeringen har beslutat att antalet obligatoriska nationella prov i gymnasieskolan ska halveras. Det är helt fel väg att gå när likvärdigheten i skolornas betygsättning brister.

Ett lika väldokumenterat som välomskrivet problem är den svenska skolans oförmåga att sätta korrekta betyg, alltså betyg där elevernas faktiska kunskaper motsvarar de kunskaper som betygen anger att eleven ska ha.

Detta problem verkar regeringen har förträngt eftersom den har beslutet att antalet obligatoriska nationella prov på gymnasieskolan ska halveras.

För de nationella proven är ett bra verktyg för att stävja felaktig betygssättning och öka likvärdigheten i betygssättningen, alltså att elever med samma kunskaper också får samma betyg. Resultaten från de nationella proven ger råg i ryggen åt samvetsgranna lärare att stå emot det tryck som finns från elever och föräldrar - ibland också från skolledning - att sätta högre betyg än vad eleven förtjänar.

Eller som en lärare i matematik och fysik kommenterade beslutet på mikrobloggen Twitter: ”VARFÖR ska jag sätta rätt betyg när ALLA vill ha högre betyg (inklusive min plånbok/jag). Grattis Anna Ekström. Det kommer garanterat bli färre F och högre betyg, av bland annat mig. DU vinner.”

Men vad är då motiveringen? Jo, gymnasieminister Anna Ekström (S) motiverar beslutet, bland annat, med att hon vill minska elevernas stress (SVT nyheter den 26 december).

Men hallå, det är klart att alla elever i alla tider har tyckt att det är stressigt att få sina kunskaper prövade. Det är inget konstigt med det och absolut inte skäl nog för att göra antalet obligatoriska nationella prov färre.

Med beslutet skickar regeringen dessutom motstridiga signaler. För en dryg månad sedan röstade riksdagen för att de nationella proven ska väga tyngre i betygssättningen. I framtiden ska en elevs provresultat på ett nationellt prov ”särskilt beaktas” i betygssättningen, en skärpning i skollagen jämfört med tidigare.

Det var ett beslut som fattades i syfte att öka likvärdigheten i betygssättningen, och som ledarredaktionen för övrigt berömde. Men det är svårt att förstå hur regeringen tänker när den ena stunden anser att de nationella proven ska väga tyngre i betygssättningen för att andra stunden besluta att antalet obligatoriska nationella prov ska bli färre. Särskilt konsekvent är det inte.

För att öka likvärdigheten i betygssättningen och se till att eleverna som lämnar gymnasieskolan faktiskt har tillräckliga förkunskaper för att klara av vidare studier borde förekomsten av nationellt standardiserade (gärna externt rättade) prov snarare öka, inte minska. Ja, varför inte införa att gymnasieskolans högskoleförberedande program avslutas med ett nationellt examensprov i de viktigaste ämnena, som Liberalerna har föreslagit? Det skulle ge en betydligt mer likvärdig betygssättning och se till att betygen faktiskt avspeglar elevens faktiska kunskapsnivå.