Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Det mullrar från öst - Försvaret måste prioriteras nu

Ett av Försvarsmaktens största problem är dess brist på officerare. Mer resurser måste till Försvaret nu för att höja lönerna och återanställa gamla officerare.
Publicerad 27 november 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Fler officerare måste in i Försvaret nu.
Fler officerare måste in i Försvaret nu.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Nu mullrar det åter i öst. I söndags rapporterades att Ryssland rammat en ukrainsk militär bogserbåt på väg till bihavet Azovska sjön från Svarta havet. Ukrainska sjömän besköts och blev skadade. Rysk militär tog kontroll över tre ukrainska marinfartyg. Ukrainas president Petro Porosjenko kommer nu föreslå att parlamentet ska rösta igenom ett införande av undantagstillstånd, och FN:s säkerhetsråd har kallat till krismöte.

Sedan Krim annekterades av Ryssland 2014 har situationen varit spänd. Samtidigt har den svenska Försvarsmakten varit akut underdimensionerad. Det svenska Försvaret måste rustas upp, vilket tack och lov nu i princip alla partier är eniga om. Men det mest akuta problemet: personalbristen, är en ihållande huvudvärk för både politiker och Försvarsmakten.

Annons

Enligt Marinbaschefen i Karlskrona, Erik Andersson, saknas runt tio procent av officerarna på Marinbasens förband (SVT den 25 november). Officersbristen har som bekant uppstått i kölvattnet efter att en rad försvarsbeslut togs om bantning av Försvaret efter att hotet från kalla kriget var över. Material och personal avvecklades och kvar blev ett förkrympt och försvagat försvar. Utbildade officerare avsattes och började arbeta på andra arbetsplatser. För få nya officerare utbildades. Nu har därför Försvarsmakten varit tvunget att börja om från början. Då har det naturligtvis uppstått problem i glappet mellan de nyutbildade och de pensionsfärdiga officerarna.

Så mycket som en tredjedel av alla officerare kommer att ha gått i pension till 2025. Och i takt med att allt fler erfarna officerare går i pension, finns allt färre kvar som kan utbilda nya officerare. Det är en ond spiral.

På Marinbasen i Karlskrona har man under ett antal år arbetat med att återrekrytera officerare som har slutat i förtid. Men utöver att leta upp och återanställa de som slutat, måste lönerna höjas. De är allt för låga. ”Försvarets personalkostnader som andel av budgeten är dessutom bland de absolut lägsta sett till jämförbara länder, exempelvis samtliga Nato-länders” beskriver ordförande för Officersförbundet Lars Fresker (Officersförbundet 16 augusti). Enligt avtal mellan Försvaret och Officersförbundet ska lägstalönen för yrkesofficerare och reservofficerare höjas till åtminstone 24 000 per månad kronor under 2018, och till åtminstone 25 000 kronor 2019 (Officersförbundet, 2018). Men det är fortfarande relativt få kronor, med tanke på arbetsinsatsen. Att lönerna inte är högre, beror måhända på att man förutsatt att personalen kommer att vara lojal ändå.

Men tålamodet börjar tryta. För Försvarsbudgeten prioriterades inte heller i regeringens övergångsbudget förra veckan. I väntan på att en ny regering ska styra landet, kommer inga nya resurser tillsättas för att hålla kvar officerarna. Officersförbundets Lars Fresker menade att detta kan få digra konsekvenserna för Försvaret, bland annat för personaltillgången då vissa fall kan komma att lämna, ”i frustration över rådande situation” (Aftonbladet den 15 november).

Med tanke på det tilltagande mullret i öst är Sverige fortfarande förvånansvärt passivt. Försvaret måste ha en långsiktig strategi. När Ryssland väl står på Gotlands kustremsa är det för sent att höja lönerna, tillsätta en fungerande regering eller anställa nya officerare. Detta måste prioriteras nu.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons