Emma Jaenson: Den svenska moralismen har skördat allt för många liv
Den välkända svenska nolltoleransen mot cannabis har förmodligen varit ett effektivt sätt för att göra många barn och unga livrädda för droger. Men skrämselpropagandan har också bidragit till okunskap om cannabis skadeverkning. Folk får ju faktiskt inte några hål i hjärnan av att röka cannabis. Och lille Jonny dog ju inte alls med en spruta i armen ett år efter att han testat cannabis för första gången.
Förra veckan legaliserade Kanada drogen. Alla som är över 18 år får nu inneha och köpa den. Även vårt grannland Norge har avkriminaliserat samtliga droger. I Danmark är det lagligt med bruk av narkotika. Portugal och Nederländerna har länge haft liknande lagar i bruk.
Att avkriminalisera betyder, till skillnad från en legalisering, att drogen fortfarande är olaglig men att den som innehar en mindre mängd inte kan dömas för ett brott. Personen ska i stället bemötas med vårdinsatser eller annan typ av stöd.
För det är svårt att argumentera för att den stenhårda svenska linjen mot knarket har varit särskilt lyckat - i alla fall inte om man räknar i människoliv. Antalet människor som dött i överdoser har tredubblats på tio år i Sverige.
Poängteras ska dock att cannabis inte på något vis är ofarligt. Statens Folkhälsoinstitutet har genom rapporten ”Skador av hasch och marijuana” gjort en genomgång av de vetenskapliga studier som publicerats på området fram till 2008. Skadorna är som allvarligast för ungdomar under 25 år som ännu inte fått en fullt utvecklad hjärna. Risken för att drabbas av både psykoser och schizofreni är förhöjd. Men framför allt drabbas personer långsiktigt. Korttidsminnet försämras och det blir svårare att bearbeta information. Ju yngre en person är, desto större är risken för skadeverkningar.
Moraliseringen - och det medföljande stigmat - kring bruk av droger i Sverige har så klart fyllt ett visst syfte. Det är som bekant inte lagar som förhindrar människor från att ta dåliga beslut. Det är samhälleliga normer och tabun.
Men de negativa konsekvenserna av den svenska drogmoralismen har med all tydlighet vägt över. De massiva polisresurserna som läggs på enskilda brukare är helt vansinniga. Ännu värre är att många människor i tyngre missbruk kriminaliseras och gömmer sig för polisen i stället för att söka vård.
Politiker och tjänstemän har struntat i den vetenskapliga evidensen och låtit sina egna ideologiska uppfattningar styra politikutvecklingen. I kampen för ett narkotikafritt samhälle har politiker bedrivit en hetsjakt på människor som är i behov av vård. Nödvändiga metadonbehandlingar och sprutbytesprogram har förhindrats av ideologiskt envetna byråkrater på Socialstyrelsen och bidragit till många människor har dött i väntan.
Det svenska kriget mot droger har skördat allt för många liv. Det är på tiden att vi inför även en mjukare linje i Sverige. Att avkriminalisera cannabis skulle inte på något vis förhindra polisen att bekämpa kriminell aktivitet som langning och smuggling av narkotika. Den hade snarast gjort att de kunde fokusera mer resurser på den organiserade brottsligheten, i stället för att jaga brukare.
Att utöver det utbilda barn och ungdomar i farorna med cannabisbruk, utifrån rådande vetenskapliga läge, i stället för att använda moralargument eller rena lögner, är minst lika viktigt. En avkriminalisering hade framför allt gjort att missbrukare skulle få adekvat vård, i stället för att bli jagade av poliser.
