Den som är beredd att dö för sitt land ska ha bra betalt
Under fredagen överlämnade Försvarsmakten sin analys av Försvarsberedningen slutrapport “Värnkraft” till regeringen. Värnkraft, som kom i våras, föreslog satsningar på ett starkare försvar. Men enligt Försvarsmaktens analys kommer arbetet framåt att gå långsammare än planerat. Det saknas 55 miljarder kronor mellan 2021 och 2030 (DN den 15 november).
I ett pressmeddelande kritiserar även Officersförbundet Försvarsmaktens analys för att inte markera kraftigare mot den skriande personalbristen. Lars Fresker, Officersförbundets ordförande menar att det är beklagligt att “Försvarsmakten inte tydligare understryker behovet av pengar till reella lönesatsningar”. Sedan 2017 har förbundet påpekat att det behövs minst 325 miljoner kronor varje år för att uppnå en vettig lönestruktur så att personer ska söka sig till och stanna kvar i försvaret. Man räknar med att det kommer att krävas minst två miljarder kronor till personalsatsningar.
Fram till 2025 kommer det nämligen krävas ytterligare 20 000 personer inom försvaret. Från dagens 30 000 till 50 000 personer.
Grundproblemet är som bekant det glapp på nio år som uppstod när värnplikten var avskaffad. Nu är åter värnplikten igång, men luckan då enbart frivilliga personer sökte till försvaret, är bestående. Utöver detta väntas även stora pensionsavgångar de kommande åren (P4 Blekinge den 15 november). Av dagens officerare väntas var tredje ha gått i pension fram till 2025.
Trots utökningen av den svenska försvarsförmågan med bland annat en ytterligare jägarbataljon i Arvidsjaur och modifiering av stridsvagnar, krävs mer. Det blir svårt – för att inte säga omöjligt – för försvaret att bli starkare om det inte finns någon som kan utbilda nya rekryter eller personal som kan bemanna den expanderande verksamheten. När det nu skriks efter mer personal bör man även inse att det inte enbart krävs mer – utan även rätt sorts personal.
Därför satsar försvaret nu hårt på återrekryteringar. De som har lämnat för andra tjänster vill man locka tillbaka. Man försöker förmå de som ska gå i pension att stanna kvar och de som redan gått i pension, att komma tillbaka. Men enligt Fresker uppgav tre fjärdedelar av alla yngre officerare att de övervägt att sluta i Försvarsmakten. Lönen den främsta anledningen (SvD den 31 maj).
Enligt nya avtal får officerare och specialistofficerare en lön på lägst 26 000 kronor efter att de är färdigutbildade och Officersförbundet har länge påpekat det usla löneläget inom kåren. För att personer ska komma tillbaka, krävs en lön som kan konkurrera på svensk arbetsmarknad. Och för att organisationen ska kunna växa krävs att det finns personer som arbetar i organisationen.
Den reklam som försvarsmakten nu gör i TV, tidningar och på reklampelare över hela Sverige är naturligtvis bra för att fler ska få upp ögonen för dem. Försvarsmakten är helt enkelt en vettig karriärväg för många.
Men för att försvaret över huvud taget ska vara konkurrenskraftigt gentemot andra arbetsplatser måste lönen ligga på en rimlig nivå – både i förhållande till andra arbetsplatser och i förhållande till det arbete man utför. Ska vi få ett starkare försvar är personaltillströmningen – och lönen – en helt nödvändig prioritet.
