Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

De dolda skatterna ett demokratiskt problem

Den allmänna löneavgiften höjs igen om den rödgröna budgeten går igenom. Att arbetsgivaravgiften till stor del är ren skatt är ett demokratiskt problem.
Publicerad 5 december 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Den rödgröna övergångsregeringen vill höja den allmänna löneavgiften.
Den rödgröna övergångsregeringen vill höja den allmänna löneavgiften.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Skillnaden mellan en skatt och en avgift är generellt sett att en avgift tas ut för att täcka en kostnad som en myndighet har för att utföra en viss tjänst. Skatt går däremot till statskassan utan krav på direkt motprestation. Skillnaden mellan en skatt och en avgift kommer ofta upp när arbetsgivaravgifterna diskuteras. Är dessa, som namnet antyder avgifter, eller i själva verket skatt?

Frågan är aktuell med bakgrund av att den rödgröna regeringen i sin budgetproposition föreslår att den så kallade allmänna löneavgiften ska höjas med 0,9 procent.

Annons

Vad är nu den allmänna löneavgiften? Jo, det är en del av arbetsgivaravgiften som till skillnad från de andra arbetsgivaravgifterna inte ger löntagarna några som helst förmåner (exempelvis föräldraförsäkring eller sjukförsäkring) - utan det är fråga om en ren skatt som arbetsgivaren betalar in till staten.

Från att ha legat på 1,5 procent av den anställdes inkomst 1995, kommer den allmänna löneavgiften, om regeringens budgetförslag går igenom, att uppgå till 11,62 procent. Den allmänna löneavgiften är den största posten i arbetsgivaravgifterna. I år ger avgiften omkring 193 miljarder kronor till staten.

En stor del av arbetsgivaravgiften är alltså ren skatt, men resten då? De är väl ändå avgifter som finansierar förmåner för den anställde som de betalas in för?

Det stämmer bara delvis eftersom försäkringarna har förmånstak. Sociala avgifter och pensionsavgifter betalas av arbetsgivaren in på hela löneunderlaget men ger bara förmåner för de anställda upp till en viss nivå. För den som tjänar mer än 40 250 kronor per månad, exempelvis, betalar arbetsgivaren in pensionsavgifter till staten på hela inkomsten men inkomster över beloppet ger aldrig någon pension. För lön över 30 300 kronor per månad betalas ingen sjukpenning även om arbetsgivaren betalar in avgifter för hela lönen.

Nationalekonomerna Lennart Flood, Katarina Nordblom och Daniel Waldenström konstaterade för några år sedan att för inkomster under runt 0,5 och över 7,5 prisbasbelopp är arbetsgivaravgiftens skatteandel 100 procent och de uppskattade andelen däremellan till att vara ungefär 40 procent (SNS konjunkturråd 2013). En mycket stor del av arbetsgivaravgiften är alltså skatt.

Spelar då detta någon roll eller är det en tvist om påvens skägg?

Att hundratals miljarder kronor benämns avgift när de i själva verket är skatt är givetvis ett demokratiskt problem. En välfungerande demokrati bygger på att makthavarna är transparenta och inte försöker gömma undan skatter eller kalla dem för något annat.

Göms skatter undan kommer medborgarna att tro att skattetrycket i själva verket är lägre än vad det faktiskt är, eller att de offentliga åtagandena är billigare än vad de egentligen är. Det ger en fördel i det politiska samtalet till dem som ständigt vill höja skatterna och bygga ut offentlig sektor. Det icke-transparenta skattesystemet är riggat för högskattepolitiker.

Anders GustafssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons