Dags för ordentlig ledning av totalförsvaret

Ledare Artikeln publicerades
Vill vi förstärka den svenska försvarsförmågan så är en bättre samordning helt nödvändig.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Vill vi förstärka den svenska försvarsförmågan så är en bättre samordning helt nödvändig.

Det är på tiden att totalförsvaret samordnas under ett och samma departement. Men ett år efter att Försvarsberedningen föreslagit just detta har regeringen fortfarande inte agerat. Är det inte dags att göra slag i saken nu?

För 20 år sedan gick det inte att motivera mångmiljardbelopp för skyddsmasker eller skyddsrum till medborgarna. Hotbilden var inte densamma som efter kalla kriget. Men nu är läget annorlunda. De geopolitiska konflikterna ökar. Kina och Ryssland hotar USA:s handelshegemoni. Rapporter om ryska desinformationskampanjer, inblandning i europeiska val och stöd till ytterkantspartier från ryskt håll avlöser varandra.

Men vårt totalförsvar haltar. Försvarsberedningen lämnade för över ett år sedan en rapport till regeringen där det föreslogs att samordningen av totalförsvaret ska koncentreras till Försvarsdepartementet. Ett år har nu gått utan att något har hänt, och tiden går.

Totalförsvaret, som består av både det militära och civila försvaret, är uppdelat på två departement. Under 2014 flyttades Enheten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK) över från Försvarsdepartementet till Justitiedepartementet. Inom SSK ligger även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som är central för vår krisberedskap.

Det är alltså inrikesminister Mikael Damberg (S) som har ansvaret för det civila försvaret och för samordning av krisberedskapen. Men när det kommer till samordningen för det militära försvaret och det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret, ligger ansvaret på försvarsminister Peter Hultqvists (S) bord.

I en debatt i riksdagen under förra tisdagen ställde därför Mikael Oscarsson (KD) frågan till Peter Hultqvist om varför MSB fortfarande ligger under Försvarsdepartementet. Försvarsberedningen förslag har ju ett år senare ännu inte verkställts.

Vill vi förstärka den svenska försvarsförmågan så är nämligen en bättre samordning – och tydligt ledarskap – helt avgörande. Poängen med ett totalförsvar är trots allt att den militära och civila försvaret ska fungera som en enhet. Företag som levererar tjänster, teknik och funktioner är en del. Sjukvården, med kapacitet att kunna ta hand om tiotusentals skadade, och handha medicinlager är en. Även civilsamhället och kommuner har nyckelroller.

Uppdelningen av totalförsvaret leder naturligtvis till en rad problem. Inte minst saknas helhetssyn inom totalförsvarsarbetet. Det leder till otydlighet i ansvarsförhållanden och försvårar och försenar arbetet. Men sedan brister även försvaret när det kommer till den så kallade ”gråzonsproblematiken”. Det är nämligen inte helt självklart att avgöra om en påverkansoperation är ett militärt angrepp mot Sverige eller inte.

Under försvarsövningen Aurora 17 under 2017 tränade Försvarsmakten sin förmåga att möta väpnat angrepp mot Sverige. Under 2018 genomförande även MSB övningen SAMÖ 2018 för att träna Sveriges förmåga i civilt försvar. Och nästa år väntas den största totalförsvarsövningen, TFÖ 2020, på 33 år. Ett 60-tal olika aktörer ska testa totalförsvarets förmåga att samarbeta mellan det militära och civila. Gott så.

Men det är på tiden att regeringen ser till att samordningen och ledarskapet för totalförsvaret hamnar under ett och samma departement. Om vi inte har tydlig ledning av totalförsvaret nu, vad kommer hända om vi hamnar i krig?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.