Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Dags att riva upp ebo-lagstiftningen helt?

Ebo-lagen har förstärkt segregationen och försvårat integrationen. Varför ska vi ha kvar en lagstiftning som är en av de främsta anledningarna till de växande parallellsamhällena?
Publicerad 4 februari 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Ebo-lagstiftningen är inte en fråga om ökad frihet, utan en fråga om att minska splittringen i samhället.
Ebo-lagstiftningen är inte en fråga om ökad frihet, utan en fråga om att minska splittringen i samhället.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

När ebo-lagstiftningen (Lagen om eget boende) infördes i mitten av 90-talet betraktades den som en frihetsreform. Människor ska ju själva få välja var de vill bo. Men ebo har i praktiken varit ett snabbspår in i segregation: social utsatthet, trångboddhet och svarthandel med hyreskontrakt har följt i dess spår.

Till sommaren 2020 kommer ebo dock förändras, i och med ett förslag i Januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C. Nyanlända som väljer att bosätta sig i socialt utsatta områden kommer att förlora sin dagsersättning på 71 kronor om dagen. För en familj på fyra personer rör det sig om ungefär 6 000 kronor i månaden (SVT den 31 januari). Nyanlända ska i stället uppmuntras att bo kvar på asylboenden tills (och om) de får uppehållstillstånd och blir då i stället anvisade till en specifik kommun.

Annons

Regeringen har tidigare identifierat 32 kommuner med delområden som definieras som ”särskilt utsatta”. Karlskrona är som bekant en av dem. I Kungsmarken i Karlskrona finns mestadels hyresrätter och väldigt många nyanlända. Få har en eftergymnasial utbildning (SVT den 30 januari). På Sunnadalsskolan i Kungsmarken är gymnasiebehörigheten nere på skrämmande 20 procent (BLT november 2018). Av de 420 elever som går på skolan har 99 procent av barnen ett annat modersmål än svenska. Valdeltagande 2018 i Kungsmarken låg på 69 procent, vilket kan jämföras med valdeltagandet för hela landet på 87 procent (Valmyndigheten, 2018).

En stor migration i kombination med en illa fungerande bostadsmarknad har förvärrat segregationen. Ebo-lagen har gjort saker ännu värre. Och kommuner har genom åren skrikit sig hesa för att riva upp lagen. I Södertälje, där drygt hälften av kommuninvånarna är utlandsfödda har kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, krävt att ebo ska avskaffas helt. Även i Malmö finns en bred politisk enighet om att lagen borde rivas upp, eftersom den har inneburit trångboddhet, social misär och att allt fler människor blivit hemlösa.

Lagförslaget kommer dock sent. Som sagt kommer den inte införas förrän sommaren 2020. Den segregation och de integrationssvårigheter som nu råder tillåts alltså fortsätta, dessutom i kombination med en uppluckrad migrationspolitik i och med Januariöverenskommelsen. Detta kommer innebära ytterligare ökad press på många kommuner, framför allt de kommuner som redan tar ett stort ansvar för nyanlända.

Naturligtvis kommer människor som söker sig till Sverige att vilja bo hos sina landsmän och släktingar. För även om ändringen i ebo är välkommen, är det ingen självklarhet att man väljer bort släkten för 71 kronor mindre om dagen. I alla fall inte om alternativet är att flytta till en kommun långt bort.

Så varför inte riva upp ebo upp helt? Situationen i vissa kommuner är ohållbar. Parallella samhällen växer. Många människor som bor i socialt utsatta områden lär sig inte svenska språket och lever utanför det svenska samhället. Ebo har försvårat integrationen avsevärt.

Nyanlända måste fördelas någorlunda jämt över Sveriges kommuner. Att människor integreras i samhället ökar i längden deras frihet. Att leva i trångboddhet, utanförskap och social misär gör det inte.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons