Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Bort med moralismen i drogpolitiken

Den som riskerar att straffas för ett drogberoende kommer att vara mindre benägen att söka vård.
Publicerad 3 januari 2020
Detta är en opinionstext i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
KD vill utreda avkriminalisering av cannabis.
KD vill utreda avkriminalisering av cannabis.Foto: Robin Haldert / TT

Kristdemokraterna vänder i narkotikapolitiken, löd rubrikerna under mellandagarna (Svenska Dagbladet den 28 december). Även om partiet fortfarande är emot vill man utreda en avkriminalisering av cannabis.

Det är välkommet, inte minst eftersom svensk narkotikapolitik är i skriande behov av ett mer evidensbaserat samtal. Sedan drogpolitiken lades om på 1970- och 80-talen, och bland annat eget bruk av olagliga droger kriminaliserades, har inga statliga utvärderingar genomförts. Europeiska kartläggningar har samtidigt visat att Sverige har Europas näst högsta narkotikarelaterade dödlighet.

Annons

Logiken är inte svår att förstå. Den som riskerar att straffas för ett drogberoende kommer att vara mindre benägen att söka vård. I länder som bedriver en skademinimerande politik är det lättare för en missbrukare att få hjälp, eller åtminstone att ta droger på ett sätt som inte riskerar livet.

Den mer repressiva och moralistiska linje som varit rådande i Sverige – och som professor i kriminologi Henrik Tham förknippar med länder som Saudiarabien, Kina och Ryssland (Svenska Dagbladet den 27 december) – leder generellt inte heller till minskat bruk. Bara till värre konsekvenser för de som använder droger.

Är då en avkriminalisering av cannabis “en gåva till den organiserade brottsligheten”, som justitieminister Morgan Johansson (S), påstod efter KD:s utspel? (Expressen den 28 december)?

Svaret är att ingen vet. Johansson kan ha en poäng i att en avkriminalisering fortsatt skulle innebära att det är de kriminella gängen som står för försäljningen. Om en sådan reform medför ökat bruk – vilket är en risk – kan det gynna brottsligheten.

Samtidigt är det inte solklart att en avkriminalisering faktiskt skulle innebära ökad användning. I Portugal, som avkriminaliserade eget bruk av flera droger 2001, minskade cannabisbruket de första åren efter reformen, för att sedan öka igen. Bruk av kokain, MDMA och amfetamin bland unga har sjunkit kraftigt.

Frågan är komplex, och framför allt inte ensidig. Drogpolitiken är kapitalt misslyckad både sett till gängbrottslighet och ur beroendevårdsynpunkt. Justitieministern är alltför tvärsäker när det gäller kunskapsläget, men framför allt ignorerar han skadan som den svenska drogpolitiken orsakar missbrukarna.

Exakt hur drogpolitiken bör reformeras måste utredas och diskuteras fram. Det råder dock inga tvivel om att reform måste till. Tills dess är ödmjukhet och kunskapsbaserade åsikter bättre riktmärken än hårdare tag och moralism.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons