Böckerna är fulla av fejknyheter, och vi tål det

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Gorm,Kallestad

Fejknyheter hör till de ofrånkomliga problem vi får leva med och bekämpa så gott det går, en anledning till att vi alla bör vara kritiska och prövande.

Få saker kan reta upp folk så mycket som den liberala inställningen att man kan se ett problem och erkänna att det är ett problem utan att nödvändigtvis ha en färdig politisk eller annan plan för hur problemet ska bekämpas och avskaffas. Ofta är nämligen sådana planer och lösningar restriktioner på andra människors frihet, vilket tenderar att skapa betydligt värre problem.

I vintras kom ett utspel som illustrerar hur boten kan bli värre än soten. Några forskare skrev på DN Debatt om att det finns en mängd påståenden i så kallade hälsoböcker som inte är vetenskapligt underbyggda (DN den 25 februari). ”Vi föreslår därför att en oberoende aktör, som besitter en bred vetenskaplig kompetens och med uppgift att främja vetenskaplighet, granskar innehållet i böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap”, skrev debattörerna.

Det finns flera anledningar till att det är ett dåligt förslag. Ett första är ämnesspecifikt. De flesta samband mellan mat och hälsa är till sin natur svåra och därtill tids- och kostnadskrävande att belägga. Mer eller mindre hypotetisk spekulation är alltså både rimligt och nödvändigt – om inte annat för att motivera vidare forskning – och oenighet kan vara högst legitimt.

Till detta kommer att vi som konsumenter är medvetna om att det finns en massa humbug på hälsoområdet. Dieter, trender och larm kommer och går, och det mesta är inte värt att fästa sig vid. Det är en viktig lärdom. Även vanliga medier och hårdpärmade fackböcker är fulla av fejknyheter – och vi tål det! Vad som händer i sociala medier, där det drällt av politiska förslag för att bekämpa falsarier av detta slag, är med andra ord inte så nytt som vi ibland tror.

Framför allt vore modellen med vetenskapliga granskningsråd för bokutgivning direkt farlig om den överfördes på andra akademiska områden.

En hel del fackböcker inom samhälle och politik rekommenderar socialism och kommunism. Kommunism är mer dödligt än dåliga kostråd, men lika illa vore ett samhälle där sådana idéer inte kunde läggas fram i all sin felaktighet för diskussion och bemötande.

Kanske är förslaget bara tänkt för naturvetenskapliga områden, men även där bildas kotterier som snarare motverkar än välkomnar granskning. Några av de största vetenskapliga skandalerna i modern tid har passerat akademiska institutioner och i stället avslöjats av oberoende journalister. Bosse Lindquist på SVT avslöjade att Karolinska Institutets profilerade forskare och kirurg Paolo Macchiarini var en bluff. Brian Deer, avslöjade att den studie som publicerats i ansedda medicintidskriften The Lancet om att mässlingsvaccin kunde kopplas till autism var baserad på rena falsarier. Två påminnelser om det livsviktiga i en fristående granskning också av akademiska studier och påståenden inom naturvetenskapen.

Påståenden i strid med vetenskaplig konsensus sprids både av medveten förslagenhet och i jakten på nya insikter. De är en ofrånkomlig del i att ifrågasätta etablerade uppfattningar och hitta nya forskningsuppslag. Fejknyheter hör med andra ord till de ofrånkomliga problem vi får leva med och bekämpa så gott det går, en anledning till att vi alla bör vara kritiska och prövande. Den goda nyheten är att fria samhällen med deras många olika plattformar och skyddad yttrandefrihet för egensinniga fritänkare och obekväma frågor, är det bästa skydd vi kan få.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.