Bensinskattehöjningarna är transparenta

Ledare Artikeln publicerades

Olle Hilborn (MP) skriver replik på ledaren ”Mörka inte bensinskattehöjningen” (BLT den 27 december).

Fossila bränslen blir mer och mer otillgängligt om vi ska klara klimathotet. Det är inte en personlig uppfattning eller politik, utan ett naturvetenskapligt konstaterande. Hur vi styr bort från det fossila är däremot politik. Då tycker jag att modellen där det som är klimatfarligt beskattas mer och mer är bra, särskilt när det görs på ett förutsägbart sätt.

Som miljöpartist vill jag inte alls dölja någon skattehöjning. Min åsikt är att det som politiker beslutar om ska vara transparent och lättillgängligt. Vidare tycker jag alltså att det är bra att Anders Gustafsson lyfter skatteindexering som begrepp och hur det bör användas. Hur det andra regeringspartiet ställer sig i frågan får de svara för själva.

En prisökning av bensin och diesel styr ju bort från dessa produkter. En årlig – förutsägbar – prisökning styr bort över tid. Det ger både företag och enskilda människor möjlighet att räkna på hur de påverkas i långa loppet, samt att byta till hållbart resande i god tid.

Den här förutsägbarheten hävdar jag att den är demokratisk i och med dess transparens. Med en förväntad prisökning på fossila bränslen och tydlig inriktning på att resandet måste bli hållbart kan krav ställas på lokala politiker gällande hur samhället ska stötta upp för att tillhandahålla hållbara kommunikationer och tillgång till andra samhällsfunktioner, exempelvis skolor. Att kalla indexeringen för odemokratiskt förstår jag inte: det är riksdagsledamöterna som beslutat om den och de kan givetvis också ta ett nytt beslut. Och varje röstberättigad kan snart välja vilka politiker som ska representera dem i riks­dagen.

Skattebetalarnas förening har räknat ut att för de som kör riktigt mycket bil (över 3 000 mil/år) handlar skattehöjningarna varje månad om cirka 60 kronor för 2018 och cirka 70 kronor för 2019. För medelbilen (som rullar 1 222 mil/år) innebär den ökade månadskostnaden cirka 25 kronor för 2018 och 30 kronor för 2019. Med all respekt för folks privat­ekonomi handlar det inte om ofantliga summor; att äta matlåda två gånger i månaden i stället för att äta ute kompenserar gott och väl. Eller varför inte skippa köttet en gång i veckan då vegetariska produkter i allmänhet är både billigare och klimatsmartare?

Miljöpartiet har numera kongressbeslut på att vi tycker den nuvarande skattekvoten är på en god nivå. Vad vill då Miljöpartiet göra med alla de pengar som kommer in till statskassan? Genomföra grön skatteväxling, det vill säga sänka skatten på arbete i motsvarande grad.

Olle Hilborn, språkrör MP Karlskrona

Svar: Att besluta att en skatt ska höjas automatiskt (utöver konsumentprisindex) utan behov av något ytterligare riksdagsbeslut är dåligt av flera anledningar: inga remissinstanser lämnas utrymme att komma med kritik, utrymmet för debatt – både i och utanför riksdagen – minskar och det är tveksamt ur ett konstitutionellt perspektiv eftersom det är riksdagen som ska ta ställning till skattehöjningar.

Det hade varit ärligare om riksdagen fattade beslut om de aktuella skattehöjningarna på samma sätt som den höjer andra skatter i stället för att försöka gömma undan dem i budgeten, för att slippa debatt.

Hilborn försöker ge sken av att skattehöjningarna inte är omfattande genom att bryta ner dem per år. Men de 962 300 hushåll som kör mer än 2 000 mil om året kommer vid mandatperiodens slut att ha betalat in minst 5 870 kronor mer i skatt än vid dess början på grund av skattehöjningarna, enligt Skatte­betalarnas förening.

Anders Gustafsson, tf politisk chefredaktör BLT