Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Anders Gustafsson: Argumenten talar för ökad fastighetsbeskattning

Liberalerna gör fel som slänger igen dörren till ökad beskattning av fastigheter. Förespråkarna för högre beskattning av fastigheter har argumenten på sin sida.
Anders GustafssonSkicka e-post
Publicerad 14 februari 2019
Anders Gustafsson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Liberalerna säger nej till ökas beskattning av fastigheter. De flesta nationalekonomer håller inte med.
Liberalerna säger nej till ökas beskattning av fastigheter. De flesta nationalekonomer håller inte med.Foto: Hasse Holmberg / TT

I januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna överens om att en stor skatteöversyn ska genomföras. Ökad beskattning av fastigheter har varit en tänkbar punkt som nämnts i diskussionerna om vad skattereformen kan mynna ut i.

Redan innan några förhandlingar ens startat gick Liberalerna dock ut och slängde igen dörren för ökad beskattning av fastigheter (SR den 6 februari). Det är en ståndpunkt som Liberalerna borde revidera. För den som argumenterar för att beskattningen av fastigheter borde stå för en större del av skatteuttaget, särskilt som en del i en större skattereform där vissa skatter höjs samtidigt som andra sänks, har argumenten på sin sida.

Annons

De viktiga argumenten för ökad beskattning av fastigheter handlar dock inte om att de ”rika ska betala mer”, som vänstern tjatar om i sin iver att bekämpa rikedom, utan om effektivitet.

De allra flesta skatter har negativa effekter. Förmögenhetsskatt driver kapital och entreprenörer ut ur landet. Arvs- och gåvoskatt försämrar för generationsväxlingar i företag och, visar erfarenheten, leder till omfattande skatteplanering. Höga bolagsskatter gör Sverige mindre attraktivt för företagsetableringar, det gäller särskilt små öppna ekonomier som den svenska. Höga skatter på arbete motverkar arbetslinjen och undergräver därmed välfärdens långsiktiga finansiering. Särskilt grotesk i detta perspektiv är värnskatten som är så skadlig att staten skulle tjäna på att den avskaffades!

Men beskattning av fastigheter saknar flera av de negativa effekter som andra skatter är behäftade med. En fastighet flyttar inte på sig när den beskattas, vilket skiljer den från nästan alla andra skattebaser och gör den till en samhällsekonomiskt effektiv skatt. Det vill säga skattebetalarnas beteendeförändringar till följd av fastighetsskatt är mycket små, och i vissa avseenden obefintliga. Om detta är de allra flesta ekonomer helt överens. Den som argumenterar för att en större andel av skatteuttaget bör tas från fastighetsbeskattning har argumenten på sin sida.

Det kan vara en av förklaringarna till varför trenden i västvärlden går mot höjda fastighetsskatter, snarare än sänkta som i Sverige. Fastighetsskatteintäkterna i Sverige (som andelav BNP) är bland de lägsta i hela OECD.

Ännu starkare blir argumenten om ökad beskattning av fastigheter kombineras med att skatter som har negativa samhällsekonomiska effekter sänks. Lägre beskattning på exempelvis arbete – det är inte klokt att stora medelklassgrupper beskattas som höginkomsttagare – kan också göra att den allmänna opinionen accepterar högre beskattning av fastigheter.

Annons
Annons
Annons
Annons