Anders Gustafsson: Annekteringen av Krim får inte fall i glömska
Det är snart precis sex år sedan gröna små män, ryska specialstyrkor utan nationalitetsbeteckning på uniformerna, tog kontrollen över Krim-halvön.
Händelser som blev startskottet för Rysslands folkrättsvidriga annektering av den ukrainska halvön i Svarta havet. Invasionen av Krim följdes strax därefter av kriget i östra Ukraina där separatister – proxystyrkor som förses med vapen, träning och personal från ryska förband – och den ukrainska armén strider. En konflikt som hitintills resulterat i att över 13 000 människor har dödats och ett par miljoner tvingats fly från sitt hem (TT den 28 december 2019).
Annekteringen av Krim omkullkastade hela den europeiska säkerhetsordningen: det är första gången sedan andra världskriget ett europeiskt land med militärt våld tilltvingat sig en del av en annan europeisk stats territorium.
Ryssland önskar inget hellre än att världen ska glömma den olagliga, folkrättsvidriga, annekteringen av Krim-halvön och att allt ska återgå till att bli ”business as usual”. Att världen helt enkelt tyst ska acceptera Krim som en del av Ryssland och att de nuvarande sanktionerna ska försvinna.
Därför var det väldigt bra av Ann Linde (S) att i sitt framträdande vid Folk- och försvars årliga rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen, det första i egenskap av utrikesminister, varna för en sådan utveckling. På sin härliga skånska sade utrikesminister att hon tycker sig ”märka en farlig tendens att frågan om Krim med tiden långsamt börjar sjunka ner på den internationella dagordningen.” Så får inte ske.
Hon påminde om vad priset för en sådan glömska skulle bli: ”vill vi verkligen ha prejudikatet att 'den som annekterar en del av ett annat land, får under några år utstå sanktioner och fördömanden, men sedan blir allt som förut'? Vad innebär det för vår egen säkerhet?”
För det är just precis det frågan handlar om och precis det som står på spel. Konflikten mellan Ukraina och Ryssland handlar inte enbart om dessa två länder utan om hela Europas säkerhet. Glöms annekteringen av Krim bort och tyst accepteras accepterar vi också en ny säkerhetsordning i Europa. Om så sker, vilket land står då näst på tur för en dylik rysk behandling?
Nej, det som har hänt och fortfarande händer i Ukraina får inte glömmas bort. Vi får inte glömma att det alltjämt pågår ett krig i östra Ukraina och att Krim olagligen har annekterats av Ryssland. Och så länge den ryska annekteringen av Krim pågår måste vi hålla uppe trycket gentemot Vladimir Putin och stå fast vid sanktionerna mot Ryssland, vilket Ann Linde också slog fast.
Det är i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att annekteringen inte glöms bort och det är en moralisk skyldighet för alla européer att stå upp för Ukraina gentemot Ryssland.
