Ledare BLT

Rivna gränser lyfter Litauen

Ledare BLT Artikeln publicerades

GÄST PÅ LEDARSIDAN || I maj har tio år passerat sedan EU:s stora östutvidgning. En av effekterna har fått alltför liten uppmärksamhet: ett starkare näringsliv i de nya medlemsländerna.

Jag bor i ett av de berörda länderna, Litauen, och har kunnat se effekterna av EU på nära håll. Jag har sett ett otal EU-finansierade projekt och jag har talat med många människor som utnyttjat den fria rörligheten.

Mer i skymundan har Litauens företag påverkats på ett omvälvande sätt. Då tänker jag inte i första hand på de som fått EU-stöd eller vunnit kontrakt för EU-finansierade byggen. Jag tänker på den stenhårda konkurrens som den fria rörligheten av varor, tjänster och kapital har skapat.

En del företag har gått under, företag som inte investerat i ny utrustning eller som inte aktivt sökt nya marknader. Men andra företag har överlevt konkurrensen som den inre marknaden skapat – och kommit ut starkare på andra sidan. De har utnyttjat de möjligheter som uppstått när de fått tillgång till en marknad som innefattar ett 30-tal länder och över 500 miljoner potentiella kunder.

    I våras besökte jag textilföretaget Utenos Trikotazas i nordöstra Litauen (Utena), ett företag som hade 3 000 anställda på Sovjettiden och 740 idag. Att företaget kunde överleva utslagningen åren efter självständigheten berodde på nedskärningar och låga lönekostnader. Med prisargumentet kunde man hitta nya kunder i Västeuropa som vill låta företaget sy kläder åt dem.

    Men framför allt har företaget gynnats av att tullar och tariffer försvunnit. Och man har gynnats av att kunna säga: vi verkar inom EU. Ett svenskt företag behöver inte denna skyltning; Sverige är en känd storhet med gott renommé. Litauen däremot kämpar fortfarande med sin internationella anonymitet och dystra sovjetiska historia.

    På 00-talet förlorade företaget kunder som vände sig till Kina eller Turkiet för att få ännu lägre produktionskostnader. Detta ledde till ytterligare skärpningar av kvalitetskraven för att kunna sy åt kunder vars varor har högre pris i butik.

    - Vi är fortfarande billiga, men inte billigast, vilket är en naturlig utveckling, konstaterar finansdirektören Saulius Rakauskis.

    Senaste projektet är ett eget klädmärke som är på väg att lanseras i Europa. Det är denna väg som Litauen måste gå - och EU har bidragit till att göra det möjligt.

    Påhl Ruin