Ledare BLT

Pellets, pelletter eller pelletar?

Ledare BLT Artikeln publicerades

Vad är det viktigaste för den som skriver i tidningen? Ska han skriva så att läsarna förstår eller ska han följa de regler som satts upp av Svenska språknämnden.
Språknämnden har till uppgift att följa svenskans utveckling i tal och skrift. De ger ut ordböcker och andra språkböcker samt tidskriften Språkvård, erbjuder språkrådgivning och föredrag, bedriver språkforskning och verkar för nordiskt samarbete i språkfrågor.
Ta det här ordet pellet. Fråga vem som helst vad det heter i plural. Nittionio svenskar av hundra säger pellets, den engelska pluralformen med s. Den hundrade är antingen svensklärare eller anställd på Svenska språknämnden.
Så här svarar Svenska språknämnden.
"Formen pellets är engelsk pluralform. Grundformen på engelska är pellet. Men det är bättre att på svenska använda pellett som grundform (med samma betoning som tablett, pollett). Då blir pluralformen pelletter. Om man behåller den engelska grundformen oförändrad (pellet) blir plural pelletar. Plural på -s fungerar inte bra i svenskan, eftersom man inte kan lägga till den bestämda ändelsen -na till den".
Det där låter förnuftigt, eller hur. MenÉ

Hur många läsare skulle förstå en artikel om vi berättade om en lastbil full med pelletter.
- Ska det inte vara polletter? undrar vän av ordning.
Eller hur reagerar den som läser om en familj som just fått hem en massa pelletar? Förmodligen skulle han läsa meningen en gång till, fundera över ordet och sedan raskt fortsätta till en annan artikel. Eller (ännu värre) ondgöra sig över de där journalisterna som inte har lärt sig att skriva korrekt svenska.
Det är ett problem med de engelska låneorden. En del har försvenskats tack vare tålmodigt arbete. I dag talar de flesta om dopning i stället för om doping. Vi säger containrar och servrar utan att blinka. Men det har krävt en långvarig tillvänjning.
Och ett och annat ljushuvud har hittat smarta översättningar på nya engelska låneord. Så har exempelvis airbag blivit krockkudde, designer har blivit formgivare och ingen säger väl längre food processor när de ska prata om sin matberedare.

Ibland går de engelska uttrycken fullständigt över styr.
I ett pressmeddelande i maj berättade it-företaget Tieto Enator, med verksamhet i Karlskrona, om något som de kallade för "global sourcing". Jag har inte en aning om vad uttrycket betyder, så jag skrev till företaget och samtidigt till språkansvarig på Tidningarnas Telegrambyrå (som skickat ut en nyhetsartikel om företaget) för att få reda på vad global sourcing är.
Företaget har inte svarat. TT:s språkansvarige hörde däremot av sig. Hon hade i sin tur frågat chefen för näringslivsredaktionen. Han hade inte en aning. "Olycksfall i arbetet", menade TT:s språkansvarige.