Midsommarmatens dilemma

Att mat väcker känslor har märkt det senaste året. Hästköttsskandaler och laxskandaler. Fusket upprör. I takt med att fler bor i städerna har lantbruket blivit mera avlägset och mer mat säljs som hel- och halvfabrikat. Det har blivit svårare att själv kontrollera att varorna är äkta.

Fler söker därför alternativ, i närodlade och ekologiska alternativ. Mat ska odlas nära och på naturligt sätt är den senaste trenden.

I en nyöversatt bok, En hipsters dilemma, av Pierre Desrochers och Hiroko Shimizy attackeras dessa idéer hänsynslöst. Närodlattrenden beskrivs som välmenande snobberi, som i värsta fall kan leda till att fler blir utan mat.

Att längta efter ett nära och naturligt lantbruk verkar vara en önskan som hemsökt mänskligheten ända sedan hon började bygga städer. Redan år 65 e.kr skrev romaren Lucius Columella om hur nya jordbruksmetoder slet ut markerna och på sikt skulle fördärva mattillgången. På 1700- och 1800-talet varnade konservativa tänkare för den utländska matens fördärvlighet.

Dagens ekomärkningar och vurm för lokalodlat har i andra former alltid varit närvarande.

Men att långväga handel med mat, bekämpningsmedel, gödningsmedel och andra moderna lantbruksmetoder slagit igenom så starkt har självklart sina anledningar. I dag lider färre människor av matbrist än för femtio år sedan, trots att vi är mer än tre miljarder fler.

Det mekaniserade och industriella jordbruket är huvudförklaringen. En av huvudfigurerna bakom de moderna lantbruksmetoderna, Norman Borlaug, mottog Nobels fredspris för sin forskning. Att återgå till ekologisk odling skulle innebära att mer mark måste tas i anspråk, för att odla mindre mängd mat.

Det samma gäller om lokalproducerat skulle bli norm.

Matodling är en komplicerad process. Klimat, väder, jordmån spelar stor roll för slutresultatet. Små förändringar skapar stora skillnader i förutsättningarna för vilka grödor som trivs bäst.

Tomaten är en växt som trivs i värme. Därför är den synnerligen dålig att odla i Sverige, och är lönsam bara en kort tid på sommaren. Resten av året krävs uppvärmda växthus. Bättre då att odla andra grödor, medan tomaterna odlas i Spanien, Italien och andra länder där solens värme sköter jobbet.

Genom att vi specialiserar oss på de grödor som passar bäst kan vi odla mer mat till lägre kostnad och med mindre mark. Därför är det naturligt att det mesta importeras. Det hjälper både mot klimatet och gör att fler människor kan få mat. Svensk, lokalproducerad mat, ska endast ätas när den är i säsong.

Tyvärr tror nästan hälften av svenskarna att transporterna står för merparten av jordbrukets utsläpp. I själva verket står de för ynka fyra procent. Produktionen betyder allt.

Samtidigt är En hipsters dilemma en bok som är skriven för en amerikansk publik. I Sverige, med sitt starka djurskydd, välkontrollerade märkningar och låga användning av antibiotika på djur, finns det andra skäl att välja närodlat. Därtill finns det naturligtvis de som av rent estetiska skäl vill hålla landskapet levande.

Att välja rätt mat verkar inte lätt. Klimat, landskapsvård, djurskydd, med mera är svåra att väga mot varandra. Att slentrianmässigt välja svenskt är inte alltid ett bra alternativ.

Våra svenska högtider är ett av få tillfällen då svaren är enkla. Det är ingen tillfällighet att svensk färskpotatis och jordgubbar äts i överflöd i mitten av juni. Genom att bara följa gamla traditioner så kommer maten både vara svensk och i säsong. Så kan den avnjutas som det är tänkt.

Utan bekymmer och med goda bordsgrannar.