Ledare BLT

Låt inte nostalgin styra

Ledare BLT Artikeln publicerades

LEDARE || Som en av de sista årskullarna i Sverige kallades jag i mitten av 00-talet till mönstring på regionkontoret i Kristianstad. Det blev en kort tillställning. Nej, svarade jag på psykologens fråga om jag ville göra lumpen. Sen var det bara att sätta sig på tåget hem, med oanvända träningskläder i väskan och en lapp att jag inte blivit uttagen.

Så ser historien ut för de allra flesta i min årskull. Även om många av oss så här i efterhand kan se fördelarna med att göra lumpen, var det inget attraktivt för en gymnasieelev med steget på väg ut i vuxenlivet.

Hur Försvarsmakten ska rekrytera och behålla soldater är en stor fråga här på försvars- och säkerhetskonferensen i Sälen. 2009 röstade alliansen med tre ynka röster bort den gamla värnplikten och införde ett yrkesförsvar. Insatsorganisation 14 kallas den nya personalförsörjningen. Som namnet antyder skulle den ha varit införd i år, men nu har ambitionen skjutits upp till 2023.

Avhoppen har varit stora och få har sökt officerstjänster. Kostnaderna har blivit betydligt högre än beräknat. Det är en av anledningarna till att Försvarsmakten går på knäna och därför är det naturligt att frågan är central när militären diskuteras.

    Att beslutet togs med så liten marginal rev upp ett sår. Bred enighet är det normala. Oppositionen är därför inte nådig i sin kritik.

    Samtidigt får man inte falla tillbaka i gammal nostalgi. Flera politiker på plats, bland annat Jan Björklund (Fp) och Stefan Löfven (S) har talat om nya former av värnplikt. Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist föreslog en allmän mönstring för att "bevara folkförankringen".

    Som om den där halvdagen i Kristianstad skapade någon insyn eller något förtroende för militären. I Hultqvists version, där mönstringen främst ska ske via webben, lär det av ungdomarna knappast uppfattas som mer än en jobbig enkät att fylla i.

    Är det folkförankringen man vill åt borde man rikta blicken mot de frivilligorganisationer som på olika sätt involverar hundratusentals svenskar i försvaret. Och hålla uppe debatten om försvarsmakten.

    För att förbättra Försvarsmaktens personalförsörjning krävs andra åtgärder. Att locka kvar yrkessoldater ställer helt andra krav på arbetsmiljö och inflytande, än när ungdomar kunde tvingas in i lumpen. I andra länder får soldater dessutom ofta förmåner efter sin tjänstgöring. Att exempelvis bjuda på studielånen skulle kunna vara en sådan. Andra möjligheter för att göra försvarsmakten mer effektiv är att låta före detta soldater utgöra en militär reserv som enbart kallas in till repövningar.

    Det har föreslagits av Socialdemokraterna och lyfts fram av Jan Björklund.

    Övergången till yrkesförsvaret har inte varit lyckad. Men en förbättring måste blicka framåt, i stället för till gårdagens värnpliktssystem.