Kraftfaktor snarare än maktfaktor

Påvevalet blev en utmaning för svensk media. I en ledare i Sydsvenskan den 15 mars läser jag: ”De senaste decennierna har sett religioner och religiösa företrädare flytta fram sina positioner. Det är ett hot mot det sekulära samhället ? och därmed i förlängningen mot demokratin.”

Hur ofta behöver det sägas: det är staten som är och ska vara sekulär, samhället däremot är aldrig sekulärt så länge det finns någon enda troende. En sekulär stat ska behandla religioner lika och inte favorisera icke-religion framför religion.

Hotet mot demokratin sägs bero på att religion betyder att folket styrs av heliga texter och heliga män. Nog har ledarskribenten missat sådana detaljer som kvinnliga kyrkoledare, texttolkning och demokratiska val i många kyrkor. I Sverige hålls allmänna kyrkoval den 15 september i år.

Enligt ledarskribenten är det ”sekulära samhället” en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar och kyrkan är en enorm maktfaktor. Jag betvivlar bådadera.

Jag har precis deltagit i en internationell workshop om de frågor vi inte ställer och de risker vi inte ser. Här är några axplock av vad jag hörde när forskare, företagsledare och experter i IT- och riskhanteringsbranschen samtalade:

* Vi behöver fängslande berättelser som ger mod, förtroende och hopp inför kriser som kommer.

* Ord har verklig betydelse; de förändrar verkligheten.

* Var är de som kan verka för nödvändig förändring?

* Vi har så många brustna relationer som behöver helas.

* Kommunikation måste finnas i centrum.

Jag tänker på berättaren Jesus och hans liknelser som fängslar, utmanar och ger mod.

Ord förändrar verkligheten? Visst! ”I begynnelsen var ordet.” Hur får man människor att verka för förändring? Jag tänker på Jesus och gudstjänstens metod: att samlas, få redskap att möta livet och dess utmaningar och skickas ut i världen med meningsfulla uppdrag.

Brustna relationer? Visst! Synd och skuld har vi inte lyckats bortsekularisera än. Lyckligtvis inte förlåtelse och försoning heller!

Kommunikation i centrum. Visst! Nattvarden kallas också kommunion och de som delar bröd och vin är kommunikanter. Som kan kommunicera mod, förtroende och hopp i världen.

Kyrkan en maktfaktor? Nej. Men en kraftfaktor!

Antje Jackelén

Biskop i Lunds Stift